Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
FÖRSTA KAPITLET
härför har varit det mödosamma och tidsödande utarbetandet af kartor för
ett så stort antal arter som möjligt.
För att emellertid arbetet öfver hufvud taget skulle blifva af, utfördt
som det är under fristunder från andra mera påträngande sysslor, ha vi
måst uppdela det i olika partier, hvaraf ett här framlägges, nämligen det,
som hufvudsakligen berör de mera värmefordrande växtarter, hvilka bilda
en mycket artrik del i Nordsveriges löfskogssamhällen. Ett annat parti,
behandlande fjällfloran, har från likartade synpunkter bearbetats i ett under
den närmaste framtiden föreliggande arbete af selim Birger, och möjligen
återkomma vi under annan form till andra delar af det vidtomfattande
ämnet.
Undersökningsmaterialets allmänna beskaffenhet.
Det iakttagelsematerial, som ofvan i de allmännaste dragen
karaktäriserade forskningar gifvit, innehåller som lätt inses hufvuddelen af de
grundläggande fakta, på hvilka den följande framställningen är byggd.
Det är därför af vikt att söka klarlägga med hvilken likformighet
iakttagelserna fördela sig öfver Nordsveriges vida område: 1,100 kin. i längd
från södra Värmland till Sveriges nordspets och i medeltal omkring 300
km. i bredd. Faran är annars stor, att olikformighet i iakttagelsematerialet
kan förblandas med i själfva naturen förefintliga förhållanden.
Det ligger i sakens natur, att trakter där de viktigare trafiklederna gä
fram, äfven af botanisterna bli oftast besökta och grundligast studerade.
Kustlandet och de stora älfdalarna äro väsentligen behandlade af dem,
som företagit speciella botaniska forskningsresor. Fjällväxterna ha
visserligen varit den del af floran, hvilken särskildt lockat till fjällen, men ideras
omgifningar ha äfven växtarter af sydligare typ varit i hög grad ägnade att
tilldraga sig uppmärksamhet. Det visar sig emellertid klart nog hurusom
de dalar, som leda genom de lägsta och lättast tillgängliga passen, samt de
berg, som kanta dessa vägars sidor, blifvit de, hvilka företrädesvis besökts.
Så ha resor företagits till Torneträsktrakterna af rudbeck d. y. (1695),
Liljeblad (1788), Fristedt (1852), Ekstrand och Hägerström (1880)
samt, sedan järnvägen öppnades, af ett stort antal botanister. Af öfriga
Lapplandsfjäll äro de kring Kvikkjokk och på vägen dit utmed Lilla Lule älf
jämförelsevis ofta beresta, så af Linné (1732), L. L. Læstadius (1821), J.
Ångström (1S37), N- J- Andersson (1843, i845 och i864)> v- F- Holm (1873),
E. Nyman (1891 och 1893), H. Rosendahl (1892), H. G. Simmons (1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
