Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
De öfriga sönerna nämndes Björn, med tillnamnet
»järnsida», Hvitserk den starke och Ragnvald. Alla blefvo
berömliga män, främst i alla idrotter och käcka, oförvägna kämpar.
Ivar, hvilken ej kunde deltaga i deras lekar, var i stället deras
rådgifvare, och bröderna företogo intet, utan att först hafva
hört hans mening. Han blef vida känd för sin klokhet.
Erik och Agnar, Ragnars söner med Tora, voro öfvermåttan
tappre kämpar, och hvarje sommar drogo de ut i härnad.
En dag sade Ivar till sina bröder att han tyckte det kunde
vara på tiden att äfven de vunno rykte och ära likt sina
halfbröder. Detta tal funno de klokt, och gingo så till Ragnar
och bådo om skepp och manskap, hvilket de äfven fingo.
De beredde sig genast till affärd.
När fråga blef om hvart kosan skulle ställas, sade Ivar:
»Vi skola segla dit, hvarest de tappraste männen och de största
farorna äro till finnandes. Det finnes en stad vid namn
Hvi-taby; där offrar man mycket och utöfvar stor trolldom. Många
hafva förgäfves sökt intaga staden, till och med Ragnar, vår
fader, har måst fly.»
Bröderna menade då, att antingen månde besättningen
vara mycket tapper eller ock hela staden förtrollad.
Ivar svarade att båda delarne vore rätt gissadt.
De bådo honom råda öfver saken. Ivar tvekade ej, och
sålunda anträddes färden till Hvitaby.
Väl framkomna, kvarlämnade de skeppen vid strand och
bad Ragnvald, som var yngst och ansågs minst vuxen farorna,
att vakta dem; något manskap fick han till hjälp.
Ivar omtalade att det i Hvitaby fanns tvenne förtrollade kor,
hvilka under väldigt vrålande pläga rusa in i fiendens led
och anställa stor förödelse. »Nu skolen I modigt nedlägga
odjuren», tilläde han. Allt manskapet ordnade sig. Så snart
borgvakten varsnade fienden, lössläpptes korna, hvilka genast
rusadé ihot brödernas folk, men Ivar, som bars på sköldar, bad
att få én båge. Därpå sköt han ihjäl de fasäväckatide odjuren.
Ragnvald, som fannn det under sin värdighet att vakta
skeppen» hade begifvit sig efter och nu kommit fram till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
