Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minpi n. ’minne’ motsv. ett lat. *Com-mentium. Om andra got.
(germ.) afledningar på -ja- (’sekundära sammanbildningar’) såsom
faurafilli, andanahti, gariudi o. s. v. se nedan.
2. Andra ledet i underordnadt förhållande.
a) Egentliga sammansättningar.
a) Första ledet substantiv. Andra ledet en kasusform
best. första ledet. Isoleradt blir naturligtvis det hela ett adverb
(adverbial) och kommer här icke i betraktande; det hela som
attribut (mäst med hypostasering af adverbet som stam, s. vajra-bähu-,
Indrädi- o. s. v.), jfr t. ex. 1. pater-faviilias, fr. connétable (af comes
stabuli), se nedan under C, b.
P) Första ledet adjektiv. Andra ledet en kasusform best.
första ledet. Häraf uppstår antingen en sammansättning med första
ledet flekteradt och det senare ledet som best., eller vanligast,
medels hypostas af det hela den grekiska typen Eaö-8-sos af Taoj
S-stp, utån ex. i gotiska.
’() Första ledet en preposition. Andra ledet kasusform styrd
af det första. Isoleradt det hela adverb, t. ex. framwigis ’fortfarande’;
som attribut (mäst med hypostasering, s. ati-mätra-) se under C. c.
b) Syntheta.
Det har i indocuropeisk tid sannolikt äfven funnits synthetiska
sammansättningar med första ledet verbalt styrande andra ledet.
Det verbala första ledet kunde antingen vara ett (relativ-)particip
i (kongruens-)anslutning till ett annat ord i satsen, det hela sålunda
en attributiv sats; eller en finit verbalform åtföljd af sitt
komplement, d. v. s. ursprungligen parentetisk attributssats. Till den förra
arten kunna räknas bildningar som ys.pé-y.ocpTzcc,, åpyé-xaxo;, fp.
Däraya-vaui (af *daraya-vahu-) ’hållande rikedom’; till den senare
arten höra enligt min mening säkert s. dåti-vära- ’gåfvor skänkande’,
gr. åXxsai-TiercXo; ’pep 1 oss 1 äpande’ (eg. — ’släpar peplos’ —) o. s. v.
Jfr framförallt Jacobi Comp. u. nebens. 46 ff. I och med att dessa
satser nedsjönko till attribut, tenderade de att uttrycka sitt
kongruensförhållande i det adverbiala komplementet (objekt o. s. v.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
