Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tafvels lek (MD II 4), af 3 perioder i psalmen Een rikir man
(MD I 25). Perioderna sammanslutas genom rim i de tänjda (jämna)
versarna: aabkccb(ddb).
Mera sällsynt är den period, där den jämna versraden utgöres
endast af en halfvers. Emellertid anträffas den i några
medeltidsdikter, såsom Biskop Thomas’ Troheten (MD II 9) samt
dikten Striden om Visby (MD II 12). I dessa består ock den udda
versraden af 2 rimmande halfversar. Manligt rim ersättes ofta af
kvinligt, hufvudsakligen i helversen, men stundom (såsom i den
senare dikten) äfven i den fristående halfversen. Häraf framgår
följande generella skema:
Vare sig strofen är bildad af 2 perioder (Troheten) eller af 3
(Striden om Visby), sker sammanslutning genom rim i de jämna
versraderna; rimflätningen blir således densamma som vid föregående
grupp.
Hufvudsakligen samma period, men med enklare form, är att
finna i en visa i Harald Oluffsons visbok (n:r 11):
Afven om visan icke direkt hör till medeltiden, härrör dock dess
form därifrån: den har utpräglad folkviseton (omkväde). Helt
regelbundet bildad är följande strof:
Ther stonder enn lindh för sunnan åå,
bår blomster så båldh,
bonn skyler sinn grenner frå frost och snö,
thenn winter så kåldh.
Jag har nu att öfvergå till vidare genomförda kombinationer
i strofbildningen — delvis med perioder af annat slag — de flesta
i dikter från 1400-talet. Diktformerna äro stundom svåra att
fastställa på grund af den i oordning bragta texten. Det skall visa
sig, att denna genom undersökning af strofformen icke sällan kan
beriktigas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
