Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daren gick till konungen, att denne frågade efter sina män och fick
till svar, att de voro dödade eller sårade, att riddaren hotade
konungen med samma öde, att slutligen försoning ingicks och
riddaren fick konungens dotter. Det är alltså endast i slutet, som
Grönnevoldsvisan öfverensstämmer uteslutande med Samsonsvisan.
Olriks ofvan anförda skäl för sin åsikt om Grönnevoldsvisans
beroende af Samsonsvisan motsäges af Hagbardsvisan, där samma
drag framställes. Äfven Saxo har liknande version: Qui
(Hag-barthus) quum ab ancillis proditus a Sigari lictoribus oppugnaretur,
diu se strenua pugna defendit, compluresque ex eis in aditu
truci-davit (Saxo, lib. VII). Någon brist på följdriktighet i
framställningen innebär icke detta drag.
Grundtvig har påpekat (DgF I 275), att Saxo saknar det
draget, att konungen först genom framvisandet af brynjan och
svärdet öfvertygades om det skedda, men han yttrar sig ej om,
huruvida han anser det vara ursprungligt i sägnen eller senare
inkommet1. Då jag anser, att brynjan och svärdet trädt i stället för
isolvspcended Sko», därföre att de förra passade bättre i berättelsen,
så måste jag ock antaga, att detta motiv inkommit i
Hagbardsvisan från något annat håll. Men att icke denna lånat något från
Samsonsvisan, Grönnevoldsvisan eller andra af liknande innehåll,
anser jag säkert, alldenstund jag af Hagbardssägnens stora
utbredning, hvarom Grundtvig anställt en grundlig undersökning, är
öf-vertygad, att denna sägen tidigast af alla klädt sig i folkvisans
form samt på grund af sin helgjutenhet synes i det hela hafva
bibehållit sitt ursprungliga skick. Då icke heller de andra nu nämnda
visorna kunna hafva lånat från Hagbardsvisan, så komma vi äfven vid
denna jämförelse till samma resultat, som betraktelsen af
förhållandet mellan Samsonsvisan och Aagevisan gaf vid handen, att
det funnits en äldre nu förlorad, tämligen vidlyftig kärleksdikt,
förmodligen i folkviseform, ur hvilken de nämnda visorna hämtat
1 Ett annat drag, som finnes i visan, men saknas hos Saxo, är, att Hagbard
kunde bindas endast med Signes hår. Detta anser Grundtvig icke tillhöra den
nordiska forntiden, utan hafva tillkommit under den kristna medeltiden och funnits i
någon fransk roman från I2:e eller I3:de årh. (DgF I 275).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
