Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkningen av Rökstensinskriften Av L. Fr. Läffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt annan. I senare runskrift Skulle visserligen ett uauisi kunna
betyda alldeles detsamma som ett äldre uiuisi, då första
samman-sättningsleden i yngre fornsvenska hette ivce (så i fsv. ortnamn,
t. ex. W/z, Wtzbo) med den bekanta östnordiska övergången é > w
i slutljud (ock framför konsonant); en yngre runinskrift har ock
uasati ~ Wcesceti (se min uppsats om Rökstenen s. 28). Men denna
övergång har antagligen icke skett ännu på Rökstenens tid. Denna
har uiiutiki = zvéttwangi (Bugge, Rökstenen II, 28—29); jfr uia på
den danska Glavendrup-stenen. Se för övrigt Noreen,
Altschwe-dische Grammatik § 114, 1.
I Rökst. II, s. 58 yttrar Bugge rörande en läsning uauisi,
wåwisi: »et Adjectiv zvåwisi, der kunde betyde ’han som forstaar
at paafpre Andre Ulykke’ eller ’han som er kjendt med Fare’,
giver her neppe noget rimeligt Tilnavn».
Jag vill härtill anmärka, att ett till betydelsen mycket nära
likartat ord bqlvisi förekommer såsom tillnamn till en man (Blindr
inn bqlvisi) i den poetiska Eddan (Helgakv. Hu. II: 2). Detta ord
översättes i H. Gerings Glossar zu den Liedern der Edda med:
»geneigt oder geschickt schaden zu schaffen». Jfr Bolitisus hos
Saxo. (Se ock Bugge, Helge-Digte s. 287).
Emellertid vill jag icke vidare hålla på ett *wåwisi, då jag
med Bugge ej anser ett sådant tillnamn troligt här ock då jag
tror dels, att Bugge har rätt däruti, att ett verb här kräves, dels
att den ordning, vari Bugge i Rökst. II läser de runor, som fas
fram ur de i toppytans lönskrift i de tre korsen stående lönrunorna,
är den riktiga.
Bugge, som i de tre korsens lönrunor återfinner runorna:
s u u
i i a
genom att taga tillsamman ätt- ock runnummertecknen på samma
sätt, som jag i min första uppsats om Rökstenen visat böra ske,
avläser de sålunda funna runparen från höger till vänster, liksom jag
gjort, men nedifrån uppåt, ej uppifrån nedåt som jag gjort, ock
han far därigenom lönskriften att lyda auiuis i st. f. uauisi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
