Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
området erkänd lagbok, som förvarades i en kyrka eller med
ämbetet gick ur den ena häradshövdingens eller lagmannens händer
i den andras. Möjligen har skrivaren för sin hs drömt om en
normativ ställning av samma art som den, vilken intogs av den i
Selångers kyrka förvarade hs av Helsingelagen3.
Utom ur rent formell synpunkt är det sätt, varpå
kungamaktens direkta medverkan vid lagbokens tillkomst åberopas, av
intresse, då det visar, hur tanken på kungadömet som laggivningens
källa överskuggar en landskapslag.
Tillkommen under en tid, då den strömning, som sedan länge
undergrävde murarna kring landskapens skillda rättsbygnader, gick
fram med starkt stråk, röjer Södermannalagen härav mycken
påverkan.
Trots de stora likheterna mellan Upplandslagens och
Södermannalagens tillkomstsätt visar sig vid en jämförelse även cn
betecknande skillnad. När kung Birgers förmyndarstyrelse fann det
nödvändigt att omarbeta de tre folklandens lagar, gav den uppdrag
om detta ärende åt lagmannen och de sakkunnigaste i vart
folkland. En nämd av provinsiell karaktär fäster sitt minne vid
företaget; i den förekomma medlemmar av de tre folklandens olika
samhällsklasser: domprosten i Uppsala, riddare, dommare och andra
lagkloka bönder. När åter rådet under kung Magnus
minderårighet beslutar, att en ny lag skall utarbetas för Södermanland, lämnas
uppdraget i andra händer. Den nya lagen uppgives vara utarbetad
av lagmannen och de rådsherrar, som äga jord i lagsagan;
ledningen ligger i stormännens händer. Det är till sådana drag man är
hänvisad, när man söker avläsa ändringarna i vår medeltids
sam-hällsbygnad. Den förbindelse, som vid detta viktiga ärende
kommer till synes mellan den centrala myndigheten samlad i rådets
hand och den landskapliga styrelsen ledd av lagsagans rådshcrrar,
förebådar jämte mycket annat den kommande kris i statsutveck-
1 Schlyter HL s. V f., Jurid. Afh. II s. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
