- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
58

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trreklods’, sv. dial. kriös ’liten kulle, upphöjning på marken; knöl,
knut, svullnad’, da. dial. knos Miden forhöining paa marken’; utan
tvifvel ocksä: mndl. cnoes ’brosk’, cnoesel’fotknöl’, flam. knoes ’knölig
stock’, äfven ’tjockt brödstycke’, nndl. knoest ’knutig utväxt,
knöl’, lågt. knöst dets., eng. dial. knoost ’a large lump, a piece, bit’,
sv. dial. knöse ’knöl, utväxt, kula o. s. v.’; därtill med afljud (ö : a):
lågt. knast, da. knast, sv. dial. knast ’knutig utväxt, knöl’ o. s. v.1;

Äldre da. lump(e) ’ett slags kaka, klump’ (Kalkar II, 847), no.
dial. lumpe ’ett slags kaka, tjockt bröd’ jämte lump ’klump, kloss,
tjockt stycke’; ndl. lomp ’groot suikerbrood’, äldre lompe, lomp
’klump’, lomp adj. ’plump, oformlig’ etc., jfr meng. lumpe, neng.
lump ’klump, massa, stort stycke’.

Sv. kuse kus förekommer nu dialektiskt (jfr Rietz 366) äfven
i en mängd andra betydelser. Särskildt användes det för att
beteckna en ’stark, förmögen man, som anses mer än andra; den
förnämste’ t. ex. dä va kusen te kär, dä va kusen te prest,
kuse-man ’mäktig, myndig man’, vidare i allmänhet i betydelsen af något
’duktigt, utmärkt’ t. ex. hä var kits’n dill häst, dä va kusen te kniv,
ja har kus te hemman, kusa-verk ’dråpligt, förträffligt verk’. I nära
sammanhang med användningen af kuse i uttryck som dä va kusen
te kär, kuseman ’mäktig, myndig man’ står tydligen dess betydelse
af ’den förnämste, den som har makten i huset, husbonden’. I
denna betydelse förekommer ordet redan i fornsvenskan: ilth är i
hwse som ängin är kwse (gammalt ordspr.) o. s. v. (Söderwall 703).
Äfven här finna vi en motsvarighet i ostfrisiskan: he is jo ’n fasten
kuse eller ’n kuse fan ’n kerel (Doornkaat Koolman II, 415); jfr ock
no. dial. kause ’en dygtig eller maegtig Mand, en Stormand’ (Aasen);
’en liden overmodig og vigtig Person’ (Ross). Att kuse i dylik
användning är identiskt med kuse i betydelsen af något ’stort, tjockt,
klumpigt’, kan näppeligen betviflas, helst som i ostfr. några andra

1 Den i denna ordgrupp förekommande vokalvexlingen ö : a : au : il beror
antingen på ursprunglig rotvariation, eller har knös- uppkommit af gnö(ti)s- och
knas-(= gnJs-) är att fatta susom analogibildning efter fall med ursprungligt afljud ö : a.
Andra germanska exempel på dylik vexling se t. ex. hos Noreen Urg. Lautl. 215 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free