Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Behövs inga ursäkter», avbröt hon. »Jag kunde
ju ha sagt det.»
»Jag ursäktar mig inte — jag gör er förebråelser i
stället. Så — den andra nu. Lyft upp den!»
Den nära beröringen med henne gjorde honom yr
i huvudet, och han kysste den lilla vita tån, som
hade förskaffat fransmannen en kyss.
Hon drog icke foten tillbaka, men hon rodnade
djupt och kände samma ljuva rysning som hon hade
erfarit en gång i sitt liv. »Ni missbrukar er godhet»,
sade hon förebrående.
»Det kan jag ha iust att göra i dubbelt mått!»
»Nej, nej — gör inte det!» bad hon.
»Varför inte? Det är ju nästan som om vi befunne
oss på ett sjunkande skepp och . . .»
»Nej, nej! Vore det ingen annan att ta hänsyn till,
så . . .»
Han drog till den sista knuten och släppte hennes fot.
»Förbannade St. Vincent! Kom nu!»
»Vad ni har förändrat er, Vance!» utbrast Frona
skrattande, i det hon lyfte upp sin ända av kanoten.
»Ni är inte alls densamme som då vi träffades på
Dyeavägen. Då hade ni ännu inte lärt er att svära.»
»Nej, jag är inte densamme. Och för det tackar
jag Gud och er. Men jag är ärligare än ni i
tillämpningen av min filosofi. . .»
»Ni begär för mycket av mig under dessa
omständigheter . . .»
»Att få kyssa en liten tå!»
»Men eftersom jag antar, att ni håller av mig på ett
varmt broderligt sätt, så — om ni verkligen vill det,
så kan ni få . . .»
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
