Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid och hava sin gamla färg av brunt sjögräs,
som flyta .med strömmen — och munnen vara sig
lik, hava lätt att skratta och vara motvillig att
gråta. Och ögonen vara lika klara och ärliga som i
gamla tider, då Neeposa giva dig bannor för du
hava gjort illa, och du aldrig vilja låta osanna ord
gå över läpparna dina. Ja, ja! Men icke som du
vara andra kvinnor, som nu komma hit i landet.»
»Och varför aktas icke den vita kvinnan bland er?»
frågade Frona. »Edra män sade onda ord till mig
ute i lägret, och när jag gick genom skogen, hörde
jag till och med gossar göra detsamma. I forna
dagar, då jag lekte med dem, hade de inte så
skamliga seder.»
»Ja, ja, så det hava blivit», genmälde Neeposa.
»Men icke tadla dem. Icke utgjuta din vrede över
deras huvud. Ty det vara sanningen, att felet ligga
hos kvinnorna av din ras, som nu komma in i landet.
De icke kunna visa på en enda man och säga: ’Det
vara min man!’ Och det icke vara gott, när kvinnor
vara sådana. Och de kasta sina ögon på alla män,
fräckt och oblygt, och på deras tungor vara orena
ord och deras hjärtan vara onda. Och därför dina
kvinnor icke hållas i ära bland oss. Vad beträffar
våra gossar, de vara oförståndiga barn. Och våra
män — hur skulle de kunna veta?»
Nu drogs tältskynket undan och en gammal man
kom in. Han grymtade en hälsning till Frona och
satte sig. Endast en viss livlighet i hans sätt
vittnade om hans glädje över återseendet.
»Så, Tenas Hee-Hee har kommit tillbaka i dessa
onda tider», sade han med gäll och flämtande röst.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
