Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under en lång följd af år hafva en mängd
försök gjorts att från Europa segla norr om Amerika
eller Asien till Stilla Oceanen, eller med andra ord
att finna den s. k. Nordvestpassagen, vägen norr om
Amerika, och Nordostpassagen, vägen norr om Asien.
Till en början gjordes dessa försök i den
förhoppningen, att man på dessa vägar skulle kunna erhålla en
sjöförbindelse mellan Europa och Stilla hafvets länder.
Denna förhoppning är numera öfvergifven, och de resor
hvilka på senare tider företagits i detta syfte, hafva
uteslutande haft vetenskapligt ändamål.
N.V.-passagen har mest undersökts af
engelsmännen. Anledningen dertill har varit den, att Franklin,
som 1845 lemnade England med tvenne fartyg
"Erebus" och “Terror“ för att framtränga denna väg,
aldrig afhördes, och i följd häraf åter, en mängd
expeditioner utsändes från England (till en stor del
föranstaltade af Franklins enka lady Jane Franklin) för
att efterforska hans och hans kamraters öde. Bekant
är, att nuvarande amiral sir M’Clintock, förande
ång-yachten “Fox“, 1859 hemförde säkra underrättelser
om dessa sina landsmäns sorgliga slut.
Ännu har visserligen intet fartyg passerat från
Norra Atlanten till Stilla Oceanen eller tvärtom norr
om Amerika, men dock har upptäckten af denna
passage tillerkänts engelska örlogskaptenen sir M’Clure.
Denne, förande skeppet “Investigator“, tog vägen genom
Beringssund och följde amerikanska kusten till dess
han vid Long. V. 115° blef hindrad af is. Efter att
der hafva öfvervintrat i 3 år fick han veta, att några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
