Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - Agenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
ETT STOCKHOLMSHUS. 129
|
I
ut, men
agenten, som
naturligtvis aldrig i lifvet
smakar någon annan
visky än sin egen, höll sig
briljant.
»Ä, en sådan arom!» svärmade han. »En sådan
bouquet! Och mild som en
smekning och upp-
friskande som en liten utflykt och inte alls rusande,
inte det allra minsta!»
Nå, det tyckte då källarmästarn inte vara
någon
synnerligen stor
förtjänst.
»Jag skickar väl upp en 2 5 å 5 o
stycken flaskor
på prof, de komma att gå åt som vatten!»
»Ja, jag är rädd för att jag skulle bli
tvungen att sälja dem som
apollinaris!» log källar-
mästarn flottigt. »Nå, jag behåller väl den här
flaskan, eftersom den är
uppslagen», gnäggade han
vidare. »Den kostar ju 2:50 ...
2:50, minus en
visky och en vatten, som
agenten förtärt, det blir
1:50, det . . . Och så ger väl agenten en
25-öring
i dricks ...
1:25
mästarn nästan grät af glädje.
Agenten lät slantarna halka ned i byxfickan,
tackade en smula ansträngdt, reste sig och skyndade
mot dörren. Där hejdade jag honom och sade att jag
önskade tala med honom i en viktig angelägenhet.
Han blef förtjust öfver att träffa mig. Naturligtvis
kände vi hvarandra förut. Hvem känner inte agenten.
För resten är han vicevärd i mitt Stockholmshus,
Mellanhand där också således. Mellanhand i alla lifvets
skiften. Ingenting för sig själf, allt för andra. Genom
denna mellanhand passera stora och små summor
och något fastnar ju alltid i den, men understundom
är detta något försvinnande litet. Stockholmsagenten
så god! ...» Och källar-
var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
