Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - 1 Trappa. Tandläkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
127
ligtvis hittar han till slut ett litet hål och det be-
slutar han fylla med guld. För läsarens skull kommer
inte ett ljud annat än en och annan stilla suck ur
mitt kvalda inre, medan tandläkaren borrar och gräfver
och bänder i det lilla hålet. Och under det han
arbetar underhåller han mig med ett spirituellt kåseri
öfver väderlek och teater och musik och politik.
Han har en konservativ läggning att börja med, men
vid en föraktfull fnysning från mig slår han smidigt
öfver och blir ganska frisinnad.
Ändtligen är guldet inknackadt i det lilla hålet
och jag får lämna operationsstolen.
»Se så där ja», säger jag, »nu är det läsarens tur!»
’Och läsaren som blifvit hoppfull därför att jag
haft det så lindrigt och som dessutom skäms liten
smula, intar verkligen min plats.
»Det var
obeskrifligt trasiga och illa åtgångna
tänder det här», säger tandläkaren varmt beklagande.
Och han räknar till öfver 20 större och mindre hål.
»Och se här!» utbrister han. »Den här tanden
måste bort!»
Läsaren: kniper ihop munnen om tandläkarens
fingrar och utstöter på så ren svenska som
möjligt:
»Aldrig i lifvet!»
»Men tanden är ju nästan lös», säger tand-
läkaren inställsamt. »Det kommer nog inte att göra
vidare ondt. Och får den sitta kvar», tillägger han
bedröfvad, »vågar jag inte svara för följderna.»
Det tar skruf. Dödsblek lutar läsaren sig till-
baka, tandläkaren döljer sin ena hand bakom ryggen
och ger mig en omärklig vink med den andra, och
medan jag stadigt fattar läsarens.hufvud mellan mina
ETT STOCKHOLMSHUS.
i
1
i:
uu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
