Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Henrik Krohn (1826–1879)
- Hausttankar
- Mitt heimland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
So mine voner og skifta og gleppa,
losna fraa roti i hjartat og sleppa.
Ljos verd til myrkr, det faste verd laust,
vonerna fjuka som vinden um haust,
ja dei fjuka.
*
Men sjåa uppaa greini, der bladet var,
der siter ein ørliten kumar kvar.
Naar våaren kjem, or det litle fjom
det renner daa baade blad og blom.
Og djupt i mit hjarta, um vonerna glatt,
der sat daa eit litet eiende att.
Det rann med dei fagraste blomar og blad.
I trui det heve sin rodfaste stad.
Mitt heimland.
Eg ser detta landet, eit underlegt land,
med snaudaste øyar kring steinutte strand,
med brim og med brot yver svikfulle bodar,
med fjelgarden myrk, som mot Nordhavet skodar,
Eg kjenner vel landet, der ufysen vind
driv skodda fraa havet kring srijotakte tind,
eit land fullt med joklar og naknaste øydor,
med skridor og urd og med skoglause snøydor.
Eg smyg ind i fjorden; eit fagrare land
visst aldri eg saag med si grønklædde strand,
med skogfulle lid upp um blømande vollar
og raudgylte bred, kringum blaa-ande kollar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:49:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nodigte/0381.html
