- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
223

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En vigtig tillämpning har denna mythhandling fått i andra
sången om den segerrike kristne kämpen Helge Hundingshane, om
hvilken det heter (str. 26, 27):

P& morgonen föllo
vid Freka-sten
Brage och Högne,
deras bane var jag.

Men vid Styrklef föll
Starkad konung
och vid Läbegs rund
Rollögs söner.

Jag s&g ock Gylfe
grymmast vara
ty båleu slogs,
fast borta hufvudct.

Starkad är här en omskrifning för materiens främste och
äldste representant Ymer, Starkaðr Áludrengr. Rollögs söner (söner
af Rollögr, en omskrifning för Thrudgälmer, Storvirkr) äro
betecknade såsom de vacklande. Men Gylfe (golfvets, jordens eller
haf-vets viking) har till sin urprototyp Mimer, Starkaðr Storverks son,
hvars hufvudlösa bål (cadaver Mimeris) sades kämpa ännu efter
dödsstunden. Angående den psykologiska iakttagelsen af eller
tanken på något slikt jfr Heimskr. Olof Tryggvasons saga kap. 46,
om Jomsvikingarne.

25—28. Haleygjatalets fyra sista ättmän Grjotgard, Håkan,
Sigurd och Håkan Ladcjarl äro rent historiska personer, ehuru
sagan i åtskilliga fall torde hafva tilldiktat äfven dem vissa drag.
Så synes åtminstone vara händelsen med detaljerna i berättelsen
om Håkan jarls gömställe och död i ett svinhus. Detta svinhusdrag
är ock på sitt sätt öfverflyttadt till str. 39 i andra sången om
Helge Hundingshane.

Haleygjatalet såsom på en gång ett lån från Naumdölafylke och en anakronism.
P. A. Munch (Det norske Folks Historie, I, 328) yttrar i ämnet: I og for sig er der
vel intet nsandsynligt i at Ætten paa Harald Haarfagres Tid kan have forgrenet
sig, og at Haakon herskede paa Haalogaland og langa Kysten, medens Herlaug och
Hrollang herskede i det egentlige Naumdal, men end rimeligere er det at Herlaug
och Hrollang bortfalde med det til dem henförte Sagn og at allene Haakon
Grjot-gardsson fremstaar som Ættens Repræsentant, ved hvis Underkastelse Harald
er-hvervede baade Naumdal og Haalogaland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmgullveig/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free