- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
134

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allmänt gällande uppfattningen, har velat härleda dem redan från
fjerde århundradet ocli trott dem vara af hedniska skalder. I)e
skulle hafva fortplantats traditionelt i folkets minne under
århundraden, till dess de slutligen upptecknades och då i vissa fall
inissförstodos, hvarfore man gerna velat ändra och förbättra dem
till en antagen ursprunglig, mera normal form.

Fåfängt, omöjligt, ohållbartI

Ingen af eddasångerna i deras nuvarande form kan visas vara
af en hednisk skald, utan alla af kristna män. De ligga i tiden
icke framom, utan efter det fornnordiska skaldskap, som
öfverflö-dade af s. k. »känningar» eller ett konstladt och gåtfullt bildspråk.
Med alla sina konstnärligt fulländade och oändligt fina drag äro
de folkdikter till sin anda och form, men ovedersägligen författade
af män, och kristna män, som stodo på höjden af sin tids vetande
och bildning. Vi känna blott föga och otillräckligt de förut
varande mythsånger, eller det mythstoif, som de upptogo och
bearbetade.

Man har också mycket tvistat om och i hvad mån
kristendomen haft inflytande på mythdiktningen. Några hafva i de s. k.
Sibyllinerna velat se en förebild till Yöluspå h Detta senare kan
jag för inin del icke tro, derföre att Yöluspå icke har
Sibylliner-nas blott allt för tydliga och afsigtliga tendens, utan på ett objektivt
och lidelsefritt sätt låter de gamla gudaföreställningarna behålla
sitt historiska berättigande samt till sin grundform stöder sig på
gammal germanisk folktro, folksed och spådomsväsende.

Deremot hvarken kan eller vill jag dölja min öfvertygelse, att
Völuspåförfattaren åt sitt framställningssätt gifvit rätt mycken
färg af sin kännedom om den bibliske profeten Jesaias. Må det
tillåtas mig att framlägga några drag till läsarens begrundande!

Str. 7. Asartie möttes
på Idnvalleti,
timrade höga
tempel och altar,
grundläde äsjor
och guld smidde,
formade tänger
och tillredde verktyg.

1 Jag hänvisar till A. Clir. Bangs uppsats: Völuspaa wj de Sibyllinsle Orakler,
1879, samt V. Rydbergs af handling: Sihyllincrna och Vðluspa, 1881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmgullveig/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free