Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mythiska solgalt, som plöjer jorden så att den gröna sidan kommer
nedåt om vintern, men uppåt om sommaren, tillika en bild af
plogen, odlarens ypperlige galt.
Oden, Thor och Fröj voro skiljedomare vid detta vadsmål.
Loke frambar då de tre först färdiga dyrgriparna, gaf spjutet
Gungner åt Oden, Sifs gullhår åt Thor och Skeppet Skidbladner
åt Fröj. Derpå frambar Broek de tre nya dyrgriparna och gaf
ringen Dröpner åt Oden, hammaren Mjölner åt Thor och galten
Gyllenborste åt Fröj. Gudarne dömde så, att Broek vunnit vadet,
i synnerhet derföre att hammaren blefve ett så kraftigt vapen
emot jättame. Enligt vadet hade nu Loke förverkat sitt hufvud
och erbjöd lösen; men Broek nekade härtill. >Tag mig då!» — sade
Loke. Men när dvergen skulle gripa honom, hade han satt på sig
sina trollskor och försvunnit i luften. Emellertid grep Thor
rymmaren och nedslungade honom (med blixten). När dvergen åter
ville afhugga Lokes hufvud, svarade denne, att smeden väl hade
rätt till hufvudet men icke till halsen. Då tog Broek en rem och
en knif och ville genomborra lögnarens läppar för att hopsy hans
mun, men knifven bet icke (sköt ej om elden med svärdet). »Bättre
vore här brödrens syl (elr, växtbrodden)» — sade Loke då; och
straxt var denna syl till hands. Den bet på läpparna, hoptråcklade
dem, dock att de refvos sönder i kanterna (bilden lånad af falaskan).
Den rem, hvarmed Lokes läppar sålunda sammansyddes, kallas
vartari (regntak vid skeppsbord, is- och snötaket å jordens skepp).
Men sylen (elr, växtbrodden) skulle vi kalla eldfästa (eldgaffel)
och är den afbildad genom den s. k. ärilsormen, en bentand i form
af en orm.
I sammanhang härmed bör jag ock erinra om två andra
vadsmål, i hvilka Loke inlåtit sig, det ena med vinterjätten Hymer
eller Geirröd, som mot vederlag af solen, månen och Fröja ville
göra gudarna en trygg borg emot jättarna. Jag har på ett annat
ställe1 sökt visa, huru den yngre Eddan dermed symboliserat
tillkomsten af hästen Sleipner, guldet, såsom en värdemätare och ett
förmedlingsmedel af gods och egendom. Men raythens djupare
liggande natursida är den, att den stora smältugnen (masugnen) är
jorden sjelf i vintern, der jordvärmen (Loke) aflar all växtlunden
Glasers löf eller barr, såsom säd eller gods, gods eller guld. 1
1 Jfr mina Eddastadier sid. 28 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
