Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Men tänk om han ljög för dig, om han bara
fantiserade. Om det hela bara var en drömflicka, en som
han aldrig fick.
Men det sade Birgit inte när vi bodde i torpet för jag
hade aldrig hunnit berätta detta för henne då. Hon
och hela kammaren med kakelugn och små fönster
och bordet med ljusstakarna och skrivmaskin
upplöstes och försvann. Kvar var bara det fuktkalla lilla
hotellrummet i Beograd.
Drömflickor!
I det längsta har jag hållit mig kvar i sängen men till
slut måste jag nu upp. Golvet kyler mot fötterna. Jag
huttrar lite. När jag pissat och tvättat av mig går jag
fram till bordet. Dikten från i natt sitter kvar i
skrivmaskinsvalsen. Fy fan! Vem i helvete vill läsa sådant?
Självömkan! Jag sliter ut den, knycklar ihop papperet och
slänger det. Drack vodka gjorde jag i går också.
– Morgonstund har snusk i mund!
Bredvid skrivmaskinen ligger de två politiska
börjorna. Jag läser dem än en gång. Jag mindes rätt. De är så
förutsebara. Jag behövde inte ha kommit hit till
Jugoslavien för att skriva dem. Jag kunde suttit på
Kungsgatan och skrivit detta. Det skulle inte märkas någon
skillnad. Och därtill detta språk! Orden sitter i kringel
krångel och gubben ligger i ånger. Men inte bara den
snirklande gymnasistfånigheten med K. u. K. utan hela
det tam-tam bombastiska. Detta förbannade nytyska
arv, språkarvet från tusenårsriket, som infekterat
svenskan.
Men samtidigt är ju orden riktiga. Allt det måste
skrivas. Fast kanske på ett helt annat sätt. Det är kallt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
