Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tänkte på Dagny sådan hon varit första gången jag
mött henne. Hon var sexton just fyllda den vårdagen.
Hon hade kommit in i rummet vindrufsig och lite
andfådd. Sprungit uppför de tre trapporna. Satt framför
mig uppe hos Jacobs kamrat högt upp på Kungsgatan
dit vi kommit på morgonen efter festerna. Jag var
bakfull då också. Hade lagt mig på soffan. Hon luktade
friskt och starkt av vår tyckte jag. Hon skrattade så de
vita tänderna blänkte. Hon var så vacker. Det mörka
håret. De glittrande ögonen. Munnen. Brösten och
hennes bäcken, tänkte jag nu, men då sade jag:
– Du är sensuell.
– Tycker du? sade hon. Så tog hon en gul
blyertspenna från bordet. Lutade sig över mig och med sina
starka vita tänder högg hon av pennan; rakt av.
Herregud! en sådan flicka hade jag aldrig träffat!
Inte undra på att rektor Eva
Wennerström-Hartmann på Höglandsskolan beslagtog mitt brev till
Dagny som pornografi när Kaj Åhrén lät trycka det i sin
skoltidning i våras.
Kanske skulle jag inte sagt än en gång att hon var så
sensuell, så vacker, då när hon huggit av pennan. Hon
högg en andra gång och skrattade. Hon var stilig då.
Dagny bets sedan. Egentligen var det oskyldigt; en
lek mest. Jag visste om det, kunde skydda mig, var ju
ansvarig för det också på sitt sätt; hade sagt henne att
det var så sensuellt när hon högg till.
– Som en tigrinna! Dina vita tänder och det röda
gapet!
Men Sten visste inte om det och då hon och Sten
träffades när Lill var med mig och vi hölls i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
