Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstigt. Hur skulle de kunna? De bästa bland dem var
oroliga som farbror Gösta. När jag läste Svarta fanor och
tjöt av skratt talade han med mig och sade:
– Du får inte ta läsning så på allvar. Det finns en
skillnad mellan böcker och liv.
Men det tyckte jag inte. Om livet utgjordes av de
dödingar som befolkade Bromma och stirrade med
tomma ögon ur villafönstren då ville jag inte ha någon
del av det. Jag var femton, skulle fylla sexton och
skolan angick mig inte längre. Underkänd i nästan alla
ämnen. Därtill i ordning.
Med Gunnar blev konflikterna då intensiva.
Handgripliga. Han kom in i mitt rum. Slet upp dörren, stod
i dörröppningen. Var arg igen.
– För mig får du gärna bli snickare eller vad du vill,
sade han. Men inte i mitt hus. Då skall du ut!
– Varför måste du tala som George Pontifex? sade
jag. Varför kan du inte hitta på egna ord?
Jag trodde han skulle få slag. Butlers The Way of All
Flesh var ju en av hans egen ungdoms favoritromaner.
Han blev mörkröd i ansiktet men jag räddade mig ut
genom fönstret och kunde hoppa ned på gräsmattan
innan han fick tag i mig. Sedan gick jag över till Dag. Vi
diskuterade Vilhelm Ekelund som han fått av sin far
och som vi båda då läste mycket intensivt.
Alva talade med Erik Sandberg som blivit
tillförordnad rektor för Höglandsskolan. Det var i och för sig en
av de lärare jag inte tyckt illa om. Kanske var jag
orättvis när jag menade att alla modersmålslärare var
fiender. Han hade genomfört en läsundersökning i
klassen förra året och sedan på egen hand gett mig ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
