Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ETT SKÄRFISKARMAL
— Sa’nt han själf dan ette, att han fick tjvå
fjärding på midtelsköta min?! Och jag gat fäll si på
sköta, att hon va tåsläjen!
Hamnfogden sade:
— Nå! Int änne jag kan si, så yrka I ansvar på
Asplund, för det han ha dräje sköta era på grunne
och för det han ha refve midtelsköta ett par
fam-ner från stentärn och för det han ha tjyfnämnt er.
Var det mer?
— Nej, svarade Erik Pärs saktmodigt och
för-nöjdt, jag tyss nog, det räck till, det dänne!
— Ha I vittnen då?
— Ja, än hörre då, bå n’OHe Norberg och
n’Eirke Svedman.
— Då få I komma hit, Norberg och
Svedman och svärja, sade hamnfogden.
Erik Pärs tog af mössan under proceduren och,
när de öfriga sågo detta, gjorde de likadant, ty de
tänkte, att Erik Pärs, som var från fastlandet, hade
väl reda på, hur det brukades vid ting. Därefter
berättade vittnena hvad de visste och fingo afträda, d.
v. s. gå tillbaka i klungan igen.
Nu ändtligen vände sig hamnfogden till Per
Gustaf.
— Nu na I hört allt, som ha vurti sagdt,
Asplund, sade han långsamt och satte ögonen i Per
Gustaf, bå hvad Persson själf ha sagt och hvad
Norberg ha sagt och hvad Svedman ha sagt. Hva
ha I nu själf att säja då?
— Jag ha fäll ingenting, jag, tänk jag.
Tàsläjen sköta = sköta, ur hvilken strömmingen
skakats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
