Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jämte förtjänsten att vara ganska rik och att gå mycket
långt tillbaka eger Eufratfolkens inhemska historia det företrädet
framför flera andra fornfolks, att den är bygd på ett tämligen
ordnadt kronologiskt system. Dock saknar man visserligen här
som hos nästan alla de gamla folken en epok, en fast utgångspunkt,
till hvilken alla tidsbestämmelser blott genom angifvandet af en
siffra kunna hänföras — motsvarande hvad vi ega i Kristi
födelse, muhammedanerna i profetens flykt till Medina.
Assyrierna bestämde årtal dels genom räkning från hvarje konungs
tronbestigning, dels genom angifvandet af limmu, d. v. s.
nämnandet af den embetsmän, hvilken för tillfället hade i uppdrag
att vara årsfadder. Med hvarje årsskifte inträdde i detta
limmu-embete en ny person — alltid någon af landets
förnämste män, vid regentombyte vanligen den nye regenten själf.
I Athen nyttjades ett liknande kronologiskt beteckningssätt;
årsfaddrarne nämndes der eponymer, med hvilket ord man nu
också ofta betecknar de motsvarande assyriska embetsmännen.
Öfver dessa limmu fördes noggranna förteckningar, och vi hafva
haft den goda lyckan att i det ninivitiska bibliotek, om hvilket
ofvan är taladt, anträffa flera sådana listor, omfattande en tid af
ett par hundra år.
Redan långt innan Mesopotamiens historia för oss börjar
dagas, tyckes en fast tideräkning där hafva varit införd. Vi
hafva skäl att tro, att från urminnes tider herskarne i dessa
trakter — liksom vi i gamla testamentet läsa om de judiska
och persiska konungarne — låtit föra ordnade krönikor om
hvad som inom deras riken och vid deras hof år från år
tilldragit sig. Af dessa gjordes sedan utdrag och historiska
öfversigter, hvarigenom det blef möjligt för deras efterkommande
att med noggrannhet uppgifva äfven mycket långt tillbaka
belägna data. Så finna vi t. ex. Tiglat-Pileser I, en af de älste
oss bekante assyriske konungarne, regerande under 12:te
århundradet f. Kr., bestämma tidpunkten för en händelse, som
skulle hafva timat 641 år förut. På samma sätt kunde
Assur-bani-habal, hvars regering föll i midten af 7:de århundradet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
