Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Var det flere, som hade skrifvit något
framstående i detta ämne?» frågade modem.
»Hedvig Engelhardt hade skrifvit något, som hon
fick beröm för, men hon hade fullt med staffel och
slarf.»
»Men var förmodligen i alla fall högst belåten?»
frågade fru Fransson.
»Hon tror alltid, att hon är den bästa», svarade
Hulda och stack med ifver i perlorna. »Mamma skulle
ha sett, hur triumferande hon såg ut.»
»Ja, så der är det», af bröt fru Fransson, som nu
kom riktigt i kokning, »vissa personer skola alltid ha
medhåll, hur dumt de än bära sig åt, medan andra,
som verkligen arbeta, personer som ha den djupa
eftertanken och samvetsgrannheten, endast affärdas med
ett simpelt A.»
»Ja, hon gjorde riktigt narr af mig derför att jag
sade henne, att jag skref kladd», sade Hulda öfver
perlorna. »Hon kallade mig ett odrägligt
dygdemön-ster.»
Fru Fransson tappade sin virkning — en ny
bordduk med baravagnshjul — i knäet. »Kan ni höra,
kandidat Eslev! Alfhild, ni äro mina vittnen, att detta
blifvit sagdt till min dotter. — ’Ett odrägligt
dygde-mönster!’ — Det är ju helt enkelt hädelse! — Skall
dygden kallas odräglig af nutidens ungdom, hvad
ha vi då att vänta oss af samhället? — Nej, detta
låter jag inte gå obemärkt förbi! Nej, jag gör det
inte!» — en lång ögla i virkningen. »Det skall
anmälas för föreståndarinnan.»
»Deri finner jag, att fru Fransson gör fullkomligt
rätt», inföll kandidaten och vaggade ängsligt på stolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
