Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De gingo nedför den breda trätrappan, som var
nad och belagd med gångmattor. På nedre botten
do alla dörrar öppna mellan rummen, och der fans
hel lång rad, som alla liknade hvarandra.
Det var mycket högt i taket med stora fönster,
att alla rummen voro så ljusa, som om man varit
5 i det fria. Möblerna voro mest gammalmodiga,
»ra och massiva; långa mahognisoffor, höga skåp
id messingsornament och längs alla väggar en oändlig
Lngd stolar med ljust öfverdrag.
Vid fönstret stodo många växter, mest blommande
rator, hvilkas blad ännu icke hade slagit ut riktigt,
ver de snöhvita golfven lågo öfverallt gångmattor
cors. En liten brasa brann i den stora kakelugnen,
b der doftade svagt af rökelse. Framför en bred
ia mellan två stora mahogniskåp var kaffebordet
kadt med skinande silfver och en öfverflödande
Lngd hembakadt bröd.
Öfver soffan hängde ett porträtt af fru Hildas
>r som ung, klädd i hvit klädning med kort lif,
ipt urringad; hon var starkt röd på kinderna, der
i gropar voro synliga, och hade en mängd små
nna lockar ned öfver pannan.
»Ar hon inte söt?» sade fru Lindeman, då hon
y att Nina betraktade porträttet. »Ack, hon var
engel! Min far var inte värd att upplösa hennes
[dband! — Kom nu och sätt dig, så dricka vi kaffe.»
Hon fick Nina att sitta ned i soffan med en pall
der föttema och satte sig sjelf bredvid.
»Ja», sade hon, då kaffet var islaget och hon
för-jd doppade sin hembakta kaka deri: »Ja, min vän,
n dog således.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
