Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med »ungdomen» menade hon alltid André och
Vanda. Karl och Charlotte kallade hon
»arbetsmyrorna».
Pyllran skakade häftigt på hufvudet, medan fru
Bunge svarade ett litet torrt:
»Nej, det vet jag verkligen inte.»
Öfverstinnans fina näsa vädrade genast åska i
luften. Det vore omöjligt att tänka, att någon
sammanstötning mellan fru Bunge och lärarinnan
ägt rum. Ofverstinnan visste alltför väl, huru
Pyllran alltid var ett eko af sitt herrskaps meningar.
De enda tillfällen, då den tillgifna varelsen kom i
förlägenhet, var när herrn och frun i huset kunde
ha olika åsikter. Eftersom hon dyrkade och
beundrade dem båda i lika hög grad, befann hon
sig vid sådana tillfällen i en mycket svår dilemma,
och André brukade på skämt säga, att orsaken
till att Pyllran var låghalt var den, att hon inte
visste, åt hvilken sida hon skulle luta, när hans
far och mor voro oeniga.
Ofverstinnan såg från den ena af damerna till
den andra och frågade därefter med sin klingande,
befallande röst:
»Har det händt någonting?»
Pyllran svarade blott med att kasta sig fram
och äter mellan sina gardiner, medan hon skakade
på hufvudet som för att antyda, att ord icke kunde
uttrycka, hvad som skett.
Fru Bunge svarade icke heller genast. Hon
klippte af brodergarnet med en liten hvass sax
och undersökte noga broderiet, hon sydde på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
