Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde det denna morgon, då han red på längtans
vingar.
Han tänkte på hcjitic hela tiden, och hennes
bild stod så lefvandc för honom, som om hon skulle
ha stått och vinkat åt honom på afstånd.
Han såg hennes länga, smärta gestalt, hennes
vackra armrörelser och hennes fullkomliga händer.
Han hörde hennes röst, som, när hon talade, lät
dämpad och fyllig och när hon sjöng, svällde och
steg till en glans och kraft, som dock aldrig blef
hård, utan beständigt bibehöll en egen darrande
värme. Han såg framför sig hennes mörka ögon
med deras sällsamma, plötsliga kast, som kommo och
försvunno, snabbt som en häftig solglimt, och han
tyckte sig åter ett ögonblick stå henne alldeles nära
under hennes svarta slöja, medan himlen regnade
eld öfver dem. — Och ju mera han i sin längtan
såg och hörde, dess högre slog hans hjärta, och
dess raskare sporrade han sin häst. Då han red
fram för majorsbostället, var hela hans varelse i
sådant uppror, att han några ögonblick blef
sittande stilla i sadeln för att lugna sin röst, innan
han skulle tala. Utanför ingångsdörren till villan
låg en hund med hufvudet på tassarna. Det var
en vacker långhårig hund, hvit med räfröda
fläckar, långa silkesmjuka öron och melankoliska
ögon. Den rörde sig icke, och den hvarken skällde
eller morrade. Den lyfte blott på hufvudet, slog
med svansen och pep sakta, som om den ville
beklaga sig för André öfver någon oförrätt, den
hade lidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
