Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
björnförevisare. Eller utsträcka de studieresan till Holland, som ligger
nära och som erbjuder måleriska fiskarstugor och trefliga, tacksamma
folkdräkter.
Men det får ej glömmas, att de flesta af de svenska dusseldorfarna
friskade upp sig genom studier äfven på andra platser — mest i Paris.
För landskapsmålarne blef i regeln Dusseldorf en station på vägen till
större eller mindre själfständighet. Och flertalet af såväl landskaps- som
genremålarna flyttade liem igen efter några år och förde med sig skolans
traditioner. Några stannade dock till sin lefnads slut i Dusseldorf —
Fig. 27. D’Unker: Pantlånekontor. (1859.) Stockholm, Nationalmuseum.
D-Unker, Nordgren, Nordenberg, Jernberg — och Fagerlin är allt
fortfarande bosatt där.
Karl Lutzow D’Unker (1828—1866) började som karrikatyrtecknare
med ett par häften stockholmsbilder. I Dusseldorf påverkades han af sin
ateljékamrat Benjamin Vautier, men i sättet att karaktärisera sina typer är han
mera besläktad med Knaus. Frändskapen mellan hans
»Konstberidar-sällskap» (1857, Göteborgs museum) och Knaus’ »Bakom kulisserna»
(1880, i Dresdengalleriet) är i ögonen fallande. Han skildrar på ett typiskt
dusseldorfskt sätt scener ur lifvets komedi med dess groteska
motsättningar, humoristiskt med ett litet stänk af melankoli. Han är en skarp och
spirituell fysionomist, kvick mimiker och mindre berättare än framställare
af en situation. Man får ej intryck af att denna situation är omedelbart
aflurad verkligheten, fångad i ett ögonblick, den är tvärtom beräknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
