Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
genom sin talang än därigenom att han praktiskt bevisade, att en konstnär
kunde lefva i Finland. Han målade altartaflor, porträtt men också finska
bondelifstaflor, vågade sig till och med på den finska myten och utförde de
första monumentalmålningar i landet, i Åbo domkyrkas kor. Mest gedigen
är han i en och annan liten genremålning.
Också i Norge dröjde det innan en egen konst kunde slå rot. Dahl (f.
1788, d. 1857), skaparen af ett norskt landskapsmåleri, lefde mestadels i
utlandet och tillhör mera Tysklands konst än sitt hemlands. Likaså hans
samtida Thomas Fearnley (f. 1802, d. 1842). Som förut är nämdt, var Dahl mycket
missnöjd med den böjelse för naturförskönande, som började utmärka
düssel-dorfskolans landskap, — det var just i denna skola, det norska måleriet skulle
vinna erkännande både hemma och ute.
Adolf Tidemand (f. 1814, d. 1876) blef efter 1845 bofast i Düsseldorf.
Hans ämneskrets blef norskt bondelif, norska interiörer, dräkter, norska sedvanor. Han
skildrade hemlandet med kärlek, med poetisk uppfattning och efter samvetsgranna studier —
att omedelbarheten af hans iakttagelse och känsla skulle förslöas under inflytande af den
främmande luft, han lefde i, ligger i sakens natur. Han säg Norge och den norske bonden endast
under sina ferieresor, då han som en söndagsgäst besökte hemmet, lefde sig aldrig in i folkets
lif, förblef främmande för det, och då han i Dusseldorf målade sina tyska yrkesmodeller, iklädda
norska bondekläder, så utjämnades det träffsäkert karakteristiska, som funnits i hans hemma
gjorda studier. Det som borde sägas på ren norska, kom fram i tysk öfversättning.
Bland Tidemands mera betydande målningar äro »Haugianerna* (bönestund i en norsk
ryggåsstuga), »Björnjägarens återkomst», »Katekesförhöret» med dess godmodigt satiriska
karaktäristik och de små motiv, hvilkas art framgår redan af namnen »Mormors brudkrona»,
»Farfars sabel», >De ensamma gamla». Tillsamman med Gude målade han »Brudefärden i
Hardanger», »Likfärd på Sognefjorden» m. fl. Hans Gude (f. 1825) blef Skandinaviens skickligaste
representant för den Achenbachska riktningen inom landskapet. Genomtänkt, omsorgsfull
komposition, vackra linier, fint afvägd fördelning af ljus och skugga, noggrant detaljstudium finns
hos honom. Hans praktlandskap i Kristiania galleri äro typiska för skolans möjligheter. Hos hans
närmaste efterföljare bland de norska düsseidorfarne, hos Joh. Fr. Eckersberg, Cappelen, Mörten
Muller, hvilkas landskap vi se i nordens museer — vidder, spegelblanka insjöar och med
snöfjäll i bakgrunden eller fjordutsikter med leende små idyller vid brantens fot — gör sig skolans
omsorgsfulla teknik gällande men ock dess i vår samtids ögon oljetrycksartade kolorit, dess
saknad af kraft och omedelbar friskhet liksom af personligt temperament.
Den förste svensk som valde Düsseldorf till studieort var d’Uncker, som
anlände dit 1850. Exemplet följdes af många — under åratal fanns en hel
nordisk koloni i den fredliga konststaden. Svenskt bondelif målades där i
Tidemands anda men med svagare teknisk förmåga af Bengt Nordenberg,
Wilhelm Wallander m. fl., medan d’Uncker med smidighet och mycken styrka
som fysionomist upptog Knauss’ sätt att karaktärisera groteska eller
intresseväckande figurer — hans skildring af Pierrot, som har tandvärk bakom
cirkustältets kulisser, är helt och hållet i Knauss’ anda, äfven i utförandet. Ritter
fick en talangfull efterföljare i Fagerlin, som sedan blifvit de holländska
fiskarstugorna och deras invånare trogen och soin i målningssättets gedigenhet och
uttryckets känslighet blef den främste bland svenskarne i Düsseldorf. Liksom
Fagerlin höll sig inom en holländsk miljö, valde Aug. Jernberg att måla bönder
från Rhentrakten — med större koloristisk förmåga än flertalet af kamraterna
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
