Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.
COURBET: BEGRAFNING I ORNANS. Oljemålning (Paris, Louvre).
försvagar, försämrar den. Realismen är räddningen mot manér, mot
inskränkande skolregler. Måleriet är en konkret konst och bör ej försöka
framställa annat än det verkliga — abstrakta, ej synbara, följaktligen ej
existerande ting falla ej inom måleriets område. »Visa mig en ängel, så skall jag
måla en sådan.» Historiemåleriet är en osund och falsk konstart, då man
absolut icke kan med full sanning i bild rekonstruera en tid, som man ej
kan studera i lefvande tillstånd, som man ej kan se. Det blir fantasier,
intet att tro på. Den, som vill måla historien utan att förfalska den, ban
må hålla sig till den samtida historien.
Courbet säger i förordet till sin utställningskatalog 1855, att han vill framställa
sin samtids seder, idéer och fysionomi enligt sin egen uppfattning, han vill vara
ej blott målare utan människa, ge en lefvande konst. Som motvikt mot
gudinnor, nymfer, opera-comique-bönder stälde han lefvande samtida kvinnor —
han målade badande flickor men inga flodnymfer — och arbetare, mot
skönmåleriet satte han sin mustiga färg, sitt djärfva, breda behandlingssätt.
Med absolut förakt för konstens etiska mål, för det Ruskinska idealet
förde han det hvardagliga lifvet och dess typer in i konsten. Genom att
hvarken framställa »folket» i en sentimental eller en komisk belysning gick
han från konvention till rättfram verklighetsskildring. Och genom att måla
hvardagsgenren i ett format, som man ansett värdigt endast historiemålningar,
nedbröt han skrankorna mellan hvad man kallade högre konst och lägre.
Efter detta antydande om konstläget vid seklets midt och om, hvar vi
ha att söka de hufvudsakliga uppslagen, ha vi nu att följa de olika vägar,
som föra framåt.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
