Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
lighet och hjärtats godhet, för hemmet, familjen, vänskapen och alla ömma
känslor. Hon blef poetisk och känslofull, skapade en sentimental natur,
där tårpilar och eremithyddor ej fingo saknas, och bygde tempel och altaren
åt vänskapen, troheten och sorgen. Hon läste med klappande hjärta
Saint-Preux’ lidelsefulla och upplyftande kärlekssaga, som förkunnade uppoffringens,
osjälfviskhetens upphöjda religion, hon diskuterade också Jean Jacques’ läror
om en naturenlig uppfostran liksom om grunderna för ett förnuftsenligt
statssystem. Hon såg på teatern Lessings och Diderots borgerligt sentimentala
dramer — mellan det hon skrattade åt Figaros sarkasmer — hon svärmade
och led med den unge Werther, och Ossians sånger öppnade för henne de
skotska högländernas och
de gamla hjältesagornas
romantik. Och Goethe väckte
i »Görtz» den tyska
riddar-sägnen och den unge
Schillers stridsrop »in tyrannos»
väckte ungdomens
hänförelse och de gamles
betänksamhet eller harm.
Nya toner, nya vindar,
nya uppslag. Litteraturen
hade större betydelse än
konsten, författarne — i
högre grad tänkare och
världsförbättrare än
diktare — beherskade det
andliga lifvet. Konsten
följde de nya
strömningarna mera än den
förberedde eller bildade dem.
Från England fördes
öfver kanalen krafvet på
att konsten skulle närma
sig till lifvets verklighet
och stå i nyttans, i
framstegens tjänst. I stället för
den utlefvade mytologien och allegorien och jämte alla dessa
sängkammarscener trädde det borgerliga lifvets hvardagslycka och hvardagssorger in som
konstmotiv, och i det frivola Frankrike ej mindre än i det stadgade England
togo målarne till sin uppgift att förhärliga dygdens seger öfver lasten och
predika alla goda seders lof.
Denna riktnings representativa konstnär i Frankrike blef Greuze, lika
fransk i sin skildring af borgerlig dygd som Hogarth var engelsk i
skildringen af sin samtids sätt att idka laster. Familjedygd och familjekärlek, den
19
CHARDIN, BORDSBÖNEN. Oljemålning. (Nktionalmuieum, Stockholm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
