Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Ned mot Ameralikfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 . ned mot ameralikfjorden.
en senare tid är benägen att antaga, veta vi ännu ej med
full säkerhet. De flesta omständigheterna synas dock tala
för det senare antagandet.
Visserligen ligga dessa lerlager i terrasser, men detta
ha några forskare trott sig kunna förklara därmed, att älfvarna
under vissa perioder med stark nederbörd fört med sig
betydligt mer fasta ämnen än under de mellanliggande
perioderna. Därigenom måste just sådana trappsteg komma att
bildas, till och med om höjningen varit jämn. Något bevis
för sådana växlingar i nederbörden har man dock ej kunnat
framlägga.
Naturligare och rimligare synes mig den förklaringen, att
landets höjning har sin grund i inlandsisens minskning, då
nämligen härigenom dennas tryck på de underliggande lagren
blifvit mindre och dessa sålunda i kraft af jämviktslagen
måst stiga. Inlandsisens minskning har emellertid ej varit
jämn. Det har varit tider, hvarunder den stod stilla, eller
till och med en tillväxt ägde rum. Under dessa tider höjde
sig landet ej, och terrasserna hade tid att bildas.
Allt efter som fjordbottnarna stego upp öfver vattenytan
och blefvo terrasser, har älfven skurit sin buktande väg genom
deras mjuka sand- och lerlager. De äro lätta att gräfva i
och underminera, dessa lager, och sandras efter sandras ha
fallit ut i älfven och under årens lopp förts vidare ned mot
innersta delen af fjorden, där nya aflagringar af samma slag
börjat bilda sig.
Naturen är här aldrig i hvila. Väldiga krafter äro här
i verksamhet. Somliga göra allt hvad de kunna för att
skära sönder landet, medan andra, eller rättare sagdt andra
former af samma krafter, göra sitt bästa att fylla igen och
utjämna spåren af de förras verksamhet. Skridjöklarna
ut-gräfva dalarna och fjordarna — dessa välbekanta, trånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
