Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 969-970 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östhammar - Östkap - Östkarelen - Östkinds härad - Östkinesiska havet - Östkinesiska järnvägen - Östlandet - Östlind, Anders - Östlind & Almquist, ab. - Östman, Carl Johan - Östman, Karl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

några borgare stannade kvar.
Sedan Öregrund bränts av
danskarna 1521, skedde en
nygrundning av Ö. på en
plats något östligare än den
äldre stadens, och
privilegierna förnyades 1539. Ö.
brändes samtidigt med
Öregrund av ryssarna 1719. Ö.
har nu för tiden sin största
betydelse som
handelscentrum för n. Roslagen och
från 1880-talet även som
bad- och sommarnöjesort,
Ö. är liksom Öregrund en
av Upplands mest idylliska
småstäder och huvudsakl.
bebyggt med trähus inom
lummiga trädgårdar; det första
stenhuset tillkom 1913
(Uplands enskilda banks hus).
Vid torget ligger rådhuset,
en tvåvåningsbyggnad från
1730-talet med torn från
1782. Äldsta byggnaden är
kyrkan, av gråsten, från 1663—75. I en
park nära kyrkan märkes Frösåkers f. d.
tingshus, nu Frösåkers hembygdsgård, med
sina tre röda längor o. a. byggnader; ett
nytt tingshus invigdes 1924. Staden har
varmbadhus, kallbadhus och strandbad på Alören
(Krutudden). Industrien är obetydlig. Även
sjöfarten är ringa. Hamnen har en kaj längd av
30 m vid 3,5 m djup. Ö. saknar järnväg; de
viktigaste kommunikationerna äro
bussförbindelser med stationerna Gimo (18 km) och
Hallstavik (32 km) på Stockholm—Roslagens
järnvägar samt Örbyhus (60 km) och Öregrund (20
km). Ö. har samrealskola, apotek (sedan 1778),
länslasarett, ett länets hem för kroniskt sjuka,
epidemisjukhus samt en länets sinnesslöanstalt
(för obildbara manliga sinnesslöa). I staden
utges Östhammars Tidning (3 ggr i veckan). Ö.
hade till 1916 allmän rådstuga, den sista i
Sverige; 1823—1919 hade staden gemensam
borgmästare med Öregrund; sedan 1938 finnes
kommunalborgmästare. Ö. lyder sedan 1920 under
landsrätt (N. Roslags domsaga, vars kansli
finnes i Ö.) och bildar jämte Börstils förs. ett
pastorat i Olands och Frösåkers kontrakt av
Uppsala ärkestift. — Litt.: R. Hagberg, ”Ur Ö:s
historia” (1930); P. M. Lijsing, ”Ö.” (i
”Svenska stadsmonogr. Södertälje...”, 1951).

Utsikt över Östhammar från vattentornet mot n. ö. T. h. Rådhusgatan.

Östkap, se Kap Dezjnev.

Östkarelen, se Karelen.

Östkinds härad, i Östergötlands län, består
av socknarna Kvarsebo, Ö. Stenby, Ö. Husby,
Häradshammar och Jonsberg. Ö. tillhör
Norrköpings fögderi samt Bråbygdens och Finspånga
läns domsaga.

Östkinesiska havet, kin. Tung-hai, ett av de
östasiatiska randhaven, innanför Riukiuöarna och
Kyushu; fortsättes mot n. av Gula havet.

Östkinesiska järnvägen, i Manchuriet,
sträckan Manchuli—Harbin—Vladivostok, utgör
fortsättning på Transsibiriska järnvägen. Ö.
byggdes vid sekelskiftet av Ryssland, som fått
koncession av Kina. 1935 förmåddes Ryssland
sälja Ö. till Manchukuo men återtog järnvägen
1945. Ö. överlämnades emellertid 1952 till den
kinesiska folkrepubliken.

Östlandet [-lanə], del av Norge (se d. o.,
sp. 83).

Östlind, Anders Elov, nationalekonom (f.
1914 13/1), fil. dr och doc. i nationalekonomi vid
Stockholms högsk. 1946, prof. i nationalekonomi
och socialpolitik där sedan 1953. Ö. har utg. bl. a.
”Svensk samhällsekonomi 1914—1922” (1945;
dr-avh.), ”Det privata näringslivets dynamik”
(1946) och ett flertal populärvetenskapliga
arbeten, t. ex. ”ABC i nationalekonomi” (1949, 4:e
uppl. 1954), samt redigerade 1940—46 tidskr.
Ekonomen.

Östlind & Almquist, ab., Arvika, etabl. 1888,
bolag 1906, se Förenade piano- &
orgelfabriker ab.

Östman, Carl Johan, meteorolog (f. 1888
22/4), fil. dr 1923 i Uppsala, anställdes vid
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt 1920,
statsmeteorolog 1935, byrådir. vid militära
väderlekstjänsten 1942, 1:e statsmeteorolog 1945,
byrådir:s titel 1950. Främst har Ö. sysslat med
klimatproblem rörande vindar, is och nederbörd,
av praktisk betydelse för näringsliv, sjöfart och
flyg, ävensom varit prognosställare i nära 30
år. Ö. har gjort sig känd som en populär
föreläsare och tidskr.-medarbetare i allmänna
meteorologiska frågor. Han har konstruerat en
praktisk handvindmätare.

Östman, Karl, författare (1876—1953), f. i
Ångermanland, sågverksarbetare. Ö. hörde till
pionjärerna inom svensk proletärdiktning,
debuterade 1909 med novellsaml. ”Pilgrimer”, som
följdes av ytterligare två saml., ”En fiol och
en kvinna” (1912) och ”Hunger” (1916), samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>