Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 947-948 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga (sommarek och vinterek) förekomma särsk. i
s. och ö. mer sydliga arter. Öster och n. ö. om
Neusiedler See finnas stäppvegetation och
halofytiska inslag i floran. Det nedre skogsbältet i
bergstrakterna bildas av ädla lövträd, ss. bok,
ek, lind och lönn. I de höglänta gränstrakterna
mot Böhmen äro bok och gran skogbildande,
högre upp, t. ex. på Böhmerwald, enbart gran.
Även på lägre höjd i Alperna äro bok och gran
skogbildande. Boken saknas i ö. På
humusfattiga och soliga sluttningar i Kalkalperna växer
vanl. tall. På högre nivå är granskog med
inslag av lärkträd förhärskande. Brödtall går
längst upp av alla ordinära träd. Trädgränsen
ligger vid 1,800—2,000 m ö. h., på sydsidorna
av Ötztal- och Ortlergrupperna vid 2,400 m, på
nordsidan vid 2,200, i regel 700 m under
snögränsen.

Djurvärlden sammansättes av för
Mellaneuropas skogs- och bergsområden karakteristiska
former, överensstämmande med de alpina områdena
(se Alperna, sp. 371).

Areal och folkmängd.

Land	Areal km2	Antal inv. 1/6 1951	Inv. pr km2
Wien	1,215	1,766,102	1,454
Niederösterreich	18,369	1,250,494	68
Oberösterreich	11,978	1,108,720	93
Salzburg	7,154	327,232	46
Steiermark	16,384	1,109,335	68
Kärnten	9,534	474,704	50
Tyrolen	12,649	427,465	34
Vorarlberg	2,602	193,657	74
Burgenland	3,965	276,136	70
Summa	83,850	6,933,905	83

Befolkning och bebyggelse. Ur språklig
synpunkt är befolkningen mycket homogen. 1934
voro 97,5% tysktalande, varför Ö. är i
ovanligt hög grad en nationalstat. Största nuv.
minoriteter äro c:a 60,000 slovener i Kärnten och
38,000 kroater i Burgenland. 1952 uppgingo
passlösa personer (displaced persons) till 313,000,
mest tysktalande. Även konfessionellt är Ö.
homogent, då 89% av befolkningen äro romerska
katoliker. Bland större städer utom Wien märkas
Graz (226,453 inv. 1951), Linz (184,685 inv.),
Salzburg (102,927 inv.), Innsbruck (95,055 inv.),
Klagenfurt (62,782 inv.), Steyr (36,818 inv.)
och Wiener Neustadt (30,559 inv.).

Ekonomisk geografi. Den förvärvsarbetande
befolkningens fördelning efter näringsgrenar var i Ö. 1951:
jordbruk med binäringar 32,3%, bergsbruk 1,2%,
industri och hantverk 28,1%, byggnadsverksamhet samt
elverk 8%, handel 7,8%, samfärdsel 3,0%, offentliga
tjänster och husligt arbete 16,2%.

Jordbruk. Antalet brukningsenheter var 1925
326,600. Därav hade 32% en areal av mindre än 5 har
(motsv. 4% av åkerarealen), 48% av 5—20 har (22% av
åkern), 18% av 20—100 har (28 % av åkern) och 2% av
över 100 har (46% av åkern). Åkerarealens användning
och skörden av viktigare växtslag framställas i tab. Råg
och havre odlas företrädesvis i Alperna. Alpförlandet
är spec. lämpligt för frukt- och potatisodling, medan
Niederösterreich svarar för större delen av
sockerbetsodlingen. Vinskörden uppgick 1953 till 1,2 mill. hl,
därav 92% vitt vin (c:a 50,000 hl vin måste dock
importeras). Av vinproduktionen svarar Niederösterreich för
56%, Burgenland för 27% och Steiermark för 8%. I
anslutning till jordbruket bedrives
boskapsskötsel. Antalet husdjur utgjorde 1952: 267,132 hästar,
2,346,835 nötkreatur, 319,212 får, 310,758 getter, 2,701,150
svin och 8,001,925 fjäderfän. Den naturliga
ängsvegetationen även i den alpina regionen tages i mycket stor
utsträckning i anspråk som sommarbetesmarker. —
Skogsbruket är av stor betydelse, och Ö. är näst
Finland och Sverige Europas skogrikaste land. Omkr.
200,000 människor ha sin utkomst av skogsbruk. I
Steiermark uppgår skogsmarken till 49% av
landarealen och i Kärnten till 44%. Skogarna bestå till 84%
av barrskog (gran) och till 16% av lövskog (rödbok).
— Fisket sysselsatte 1948 435 yrkesfiskare och
bedrives företrädesvis i Donau (donausill och stör).

Åkerarealens användning och skörd.

Växtslag	Areal				Skörd i 1,000 ton
	Medeltal 1934—38		1952		Medeltal 1934—38	1952
	1,000-tal har	%	1,000-tal har	%
Vete	250	12,7	203	12,3	417	401
Råg	367	18,5	213	12,9	539	340
Korn	163	8,3	139	8,4	287	251
Havre	289	14,3	200	12,1	438	340
Majs	66	3,3	60	3,6	170	122
Potatis	207	10,4	170	10,3	2,845	2,567
Sockerbetor	42	2,1	40	2,4	1,094	853

Bergshanteringen. Produktion av vissa
mineral m. m. framgår av tab. I kontaktzonen mellan
Norra kalkalperna och centrala gnejszonen i Steiermark
ligga Ö:s viktigaste malmtillgångar, ss. Werfen och
Radmer. Viktigast är emellertid Erzberg vid Eisenerz
och Prebichlpasset, 140 km från Linz och 30 km från
Donawitz, där malmtillgången uppskattas till c:a 350
mill. ton. Ö:s koltillgångar utgöras mest av brunkol.

Produktionen av vissa mineral och metaller i
1,000-tal ton.

Varuslag	1938	1952
Brunkol	3,200	5,161
Järnmalm	1,880	2,653
Bly- och zinkmalm	116	150
Magnesit	398	742
Tackjärn	388	1,173
Stål	657	1,058
Aluminium	—	37

De flesta kolgruvorna ligga i Mur—Mürzdalen i
Steiermark. Kolproduktionen täcker icke landets behov, särsk.
måste koksande kol införas från Ruhr. — Ö. har några
av världens bästa tillgångar på högprocentig grafit. Ö:s
produktion av magnesit i Veitsch i n. Steiermark är
den största i världen. Utom vid Hallstatt utvinnes
bergsalt i Hallein i Salzburg och i Hall i n. Tyrolen.
Huvuddelen av Ö:s råoljekällor och raffinaderier ligga i
trakten av Zistersdorf n. ö. om Wien.

I Ö. sysselsattes 1952 i 3,968 industriella
anläggningar c:a 424,000 arb. Genom lagar 1946 och 1947
förstatligades 95% av järnindustrien, all koppar-, bly-
och zinkindustri, 85% av elindustrien och 70% av
aluminiumindustrien. I huvudsak kan industrien lokaliseras
till 5 huvudområden. 1) Till Wien-bäckenet (Wien och
Wiener Neustadt) är företrädesvis
konsumtionsvaruindustrien med textil- och beklädnadsvaror samt livsmedel
lokaliserad. 2) Till Alpförlandet (S:t Pölten, Linz,
Steyer och Wels) äro Ö:s största industriella
anläggningar knutna. I Linz ligga Vereinigte Österreichische
Eisen- und Stahlwerke. I Ranshofen ligger Ö:s största
aluminiumverk. Lenziger Zellwollefabrik hör till
Europas största i sitt slag. 3) Mürztal och Murtal äro säte
för betydande järnindustri. Järn- och stålverk finnas
i Donawitz. I Graz ligger en betydande
verkstadsindustri med tillv. av järnvägsvagnar, bilar m. m. I
kolgruvestaden Köflach är Ö:s största glasbruk
beläget. 4) Inndalen hyser mångsidig industri, bl. a. glas-
och optisk industri i Wattens samt kopparverk. 5)
Rhendalen och Vorarlberg ha särsk. textilindustri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>