Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ål, vanlig ål el. sötvattensål - Ål (veterinärväsen) - Ålakusa - Åland (socken) - Åland (landskap) - Geologi och terrängformer - Bebyggelse och ekonomisk geografi - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
817
Ål—Åland
818
terna och i Östersjön aldrig iakttagits
annorstädes än i de s. delarna (upp till trakten av
Oskarshamn), fortsätta de vandringen till
Nordatlantens djupaste delar mellan Azorerna och
Bermudasöarna. I Sargassohavet sker leken på
djupt vatten, varefter de utlekta å. trol. dö. Ur
äggen utveckla sig knivbladlika, glasklara
larver av 7—8 cm längd, Leptocephalus. Dessa
leva i plankton men bege sig mot Europas
kuster, dit de nå efter tre år. De ha då, mot slutet
av det tredje året, antagit utseendet av små å.,
”glasål”, av ung. en tändstickas tjocklek och med
en vikt, som endast är V4 av den fullvuxna
Leptocephalus-Xarvens. I ofantliga skaror tränga
sedan de små å. (endast honor) uppför älvar,
åar och bäckar till de sötvattenssamlingar, där
de kunna tillväxa.
Ål, veter., en hos blacka hästar
förekommande smal strimma längs ryggens mitt av mörkare
färg än den övriga delen av kroppen.
Ål, kommun i Kopparbergs län, Nedansiljans
domsaga, vid österdalälven, s. ö. om Leksand;
142,40 km2, 2,541 inv. (1955). Storkuperad
skogstrakt med jordbruksbygder främst i n. vid
Insjön och i v. i älvdalen. 1,169 har åker. I
Ä1 Insjöns (se d. o.) stations- och
industrisamhälle. Kyrkan härstammar från 1200-talet.
Pastorat i Västerås stift, Leksands kontrakt.
Ålakusa, zool., se Tånglake.
Åland, sn i Uppsala län, Hagunda hd, i
skogsbygden v. om Uppsala; 37,27 km2, 253 inv.
O955). 833 har åker. Kyrkan är från
1300-talet. Ingår i Järlåsa, Skogs-Tibble och Ä:s
pastorat i Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda
kontrakt. Tillhör storkommunen Norra Hagunda.
— Litt.: I. Wilcke-Lindqvist, ”Å:s kyrka”
(1953).
Åland, fi. Ahvenanmaa, landskap och län i
Finland (se karta vid d. o.). Å. omfattar utom
huvudön, Fasta Åland, en vidsträckt
skärgård mellan Östersjön och Bottniska viken.
Nordligaste punkten för Ä:s skärgård är ön Gadden
i Brändö kommun, 6o° 40’ n. br., den sydligaste
Bogskärs fyr i Föglö kommun, 590 30’ n. br.
Gränsen mot Åbo skärgård går längs
havsfjärden Skiftet. Å. omfattar inalles 6,554 öar och
skär, av vilka något över ett hundratal äro
bebodda. Arealen är 1,505 km2, varav 1,481 land.
22,185 inv. (1953), varav 3,590 i Mariehamn.
Invid huvudön ligga öarna Eckerö i v. och
Lumparland i ö. Största längden på Fasta A., från
Geta till Lemland, är 50 km, största bredden,
från Bomarsund till Frebbenby, 40 km.
Geologi och terrängformer. Berggrunden på
Fasta Å. och i v. delen av åländska skärgården
består huvudsakl. av en grovkornig granit, s. k.
åländsk rapakivi, oftast av rödbrun färg. I de
ö. skärgårdskommunerna förekommer urberg.
Diabasgångar förekomma bl. a. vid Märkets fyr
samt i Föglö. Silurkalksten, varav lösa block
i stor omfattning påträffats i det baltiska
området, vilka härstamma från ett nordbaltiskt
kambrosilurområde, uppträder som en
undervat-tensklippa i havsviken Lumparen. — Å. har höjt
sig ur havet först efter senglacial tid. Litorina-
gränsen ligger på Ä. 70—60 m ö. h. Först under
bronsåldern höjdes lermarkerna över havet. —
Terrängen på Å. är småkuperad. Smärre kullar
omväxla med låga berg och med dalsänkor av
ringa utsträckning. Den högsta toppen,
Orrdals-klinten i Saltvik, når 132 m ö. h., Strömma
Kas-berg, likaså i Saltvik, 116 m och Västergeta
Kasberg 107 m. I s. är Jomala Kasberg, 78 m,
den högsta punkten. Den övervägande delen av
Fasta Å. och skärgården höjer sig högst 30
m ö. h.
Bebyggelse och ekonomisk geografi.
Befolkningen är nästan enbart svensktalande (3 °/o
finsktalande 1950). Residensstad för Å. är
Mariehamn, som är den enda staden på Å.
Jordens användning och avkastning 1949.
Växtslag Km* °/o av arealen Skörd i ton
Vete ...................... 23,1 19,t 5,116
Råg ........................ 1,» i,« 357
Korn ....................... 1,» i,( 375
Havre ..................... 23,8 20,2 4,311
Potatis .................... 4,0 3,4 5,94°
Foderrotfrukter ............ 2,2 2,0 6,340
Hö ........................ 61,2 51,» 32,852
Även sockerbetor, ryps och oljelin odlas,
likaså äro gurka och lök föremål för betydelsefulla
specialodlingar. Antalet husdjur var 1949 3,045
hästar, 14,836 nötkreatur, 11,969 får och 27,268
svin. Fiskets betydelse som näringsfång var
tidigare mycket stort men har gått avsevärt
tillbaka, då strömmingsfiskets avkastning och
lönsamhet försämrats. — Rederinäringen har en
särställning på Å. sedan långa tider tillbaka. Den
åländska flottan bestod 1953 av 80 fartyg på
sammanlagt 90,031 bruttoregisterton. Mariehamn
är den dominerande rederiorten, men även Geta,
Saltvik, Föglö och Brändö ha rätt mycket
tonnage. En viktig inkomstkälla är turismen, som
gynnas av goda båt- och flygförbindelser med
Åbo och Stockholm. Mariehamn har ett eget
flygfält och är knutpunkt för ett nät av
busslinjer på Fasta Ä.
Författning. I regel gäller för å. samma
författning som för Finland i dess helhet. För de
fall, i vilka landskapet åtnjuter självstyrelse,
gäller dock för det en särskild s. k.
självstyrelselag av 28/i2 1951, som trätt i stället för
lagar av 1920 och 1922. Landskapets befolkning
företrädes i ärenden, som höra till dess
självstyrelse (undantag göres för bl. a.
utrikesären-den, militära och statsfinansiella frågor), av
landstinget. Landskapsförvaltningen omhänderhas
av landskapsstyrelsen, som jämte sin ordf.,
lantrådet, tillsättes av landstinget. Finlands regering
företrädes av landshövdingen. Länsstyrelsen i
landskapet omhänderhar jämte statens centrala
myndigheter till rikets allmänna förvaltning
hörande ärenden. Landstingets medl. väljas genom
omedelbara proportionella och hemliga val.
Rösträtten är allmän och lika för män och kvinnor,
som fyllt 21 år. Ålänningarna åtnjuta frihet
från värnplikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
