Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zorn, Anders - Zorndorf - Zornmuseet - Zornska professuren - Zoroaster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
791
Zorndorf—Zoroaster
792
tillbragte sin barndom på morföräldrarnas gård i
Utmelands by och sattes hösten 1872 i
Enköpings skola. Han hade redan vid denna tid klart
för sig valet av levnadsbana; teckningar och
akvareller från skoltiden bära tydligt vittne om
hans säregna begåvning. Hans skolbetyg däremot
voro ej lysande. 1874 kom han till Stockholm och
började i snickar lära samt blev elev i Konstakad:s
principskola i avsikt att utbilda sig till skulptör.
Han övergav dock snart skulpturen och ägnade
sig åt akvarellmåleri. Då han 1881 lämnade
akad., begav han sig till Spanien, som han lärt
känna genom Egron Lundgrens akvareller, vilka
utövat ett avgörande inflytande på hans konst.
Redan vid denna tid hade Z. gjort sig känd som
porträttmålare. Han förvärvade rykte som
”trollkonstnär” genom sitt snabba, säkra sätt att måla.
Det karakteristiska för Z:s sätt att arbeta låg
dock ej så mycket i hans lätthet att lösa
problemen som i hans systematiska arbetssätt. 1882
slog sig Z. ned i London, där han inom kort
gjorde sig känd som porträttmålare. Vistelsen
där blev betydelsefull ej minst emedan han på
allvar började arbeta med etsning. Han återkom
till Sverige på korta besök och företog
upprepade resor till Södern. Under dessa resor tillkom
en rad av hans förnämsta akvareller. 1887 är
ett märkesår. Under en resa i Spanien utförde
han en serie betagande akvareller och flera
porträtt. S. å. bosatte han sig i Paris. Han började
1887 allt oftare experimentera med
oljefärgstek-niken. På Dalarö 1887 och i S:t Ives nyåret
1888 målades de första oljetavlorna, däribland
”Le pécheur” (S:t Ives 1888), som inköptes av
franska staten. Z:s första oljemålningar äro
bundna av hans akvarellstil, men akvarellerna
1887—91 bära ännu starkare spår av inflytande
från hans intensiva arbete med oljetekniken.
Efter 1891 använde han ej akvarell annat än för
tillfälliga skisser och valörstudier. Flera större
verk tillkommo under denna epok: porträtten av
Antonin Proust, Coquelin cadet (Th. Laurins
efterlämnade saml.), Ivar Bendixson, Rosita
Mauri m. fl. samt skildringar av svensk och
fransk natur, ss. ”Ute” (Göteborgs museum),
”Efter badet”, ”Reflexer”, ”Midnatt”,
”Kyrk-färd” samt Morastudierna ”Brödbakning” och
”Margit”. Ljusstudierna äro utmärkande för
dessa år, såväl då det gäller oljemålning som
akvarell och etsning. 1893 var Z. svensk
kommissarie vid världsutställningen i Chicago. Nu
började ett nytt skede i hans utveckling. Han
slog omedelbart igenom, fick porträttbeställningar
och suggererades av landets enorma möjligheter.
I de verk, som tillkommo 1893 och följ, år,
stegrar han uttrycksmedlen. Atmosfärens klara
genomskinlighet, solskenet, nordisk grönska och
blått vatten stråla i Dalaröbilderna. Han
kämpar sig under dessa år fram till en enkelhet i
framställningen, som t. o. m. kan verka brutal
i sin hänsynslösa Fart pour Fart. 1896 bildar
en ny vändpunkt i Z:s liv. Han bryter då upp
från Paris för att bosätta sig i Mora och
bygger Zorngården. Hembygden spelade alltid en
avgörande roll i Z:s konstnärskap.
”Midsom
mardansen” (1897; Nationalmuseum), fiolspelare,
smeder, klockmakare, kullor äro välkända prov
på hans dalastudier, som samla sig i huvudverk
sådana som ”Julnatt” (1907) och ”Dans i
Gops-morstugan” (1911).
Som etsare utvecklade Z. efter något trevande
sin egen karakteristiska stil redan under
1880-talets senare år. Z. behandlar etsningen med
impressionistens måleriska känslighet, och hans
utomordentliga sinne för valörer kommer där på
ett enastående sätt till sin rätt. Detsamma gäller
hans verksamhet som skulptör. Bland Z:s
skulpturer må nämnas statyetten ”Nymf och faun”
(1894—95) samt Gustav Vasa-statyn i Mora
(1903), båda med impulsiv rörelse. — Z., som
förenade dragen av envis dalmas, konstnär och
grandseigneur, verkade bl. a. för uppehållande av
Bellman-traditionen och för folkmusiken genom
flera spelmanstävlingar. Han utvecklade under
sina senare år jämte hustrun, Emma Z., f.
Lamm (1860—1942), ett storartat donatorskap,
som särskilt kommit Mora till godo. — Litt.: K.
Asplund, ”Z:s graverade verk” (2 bd, 1920—21);
T. Hedberg, ”A. Z.” (2 bd, 1923—24); A.
Engström, ”A. Z.” (1928); Gerda Boèthius, ”Z.”
(monumentalverk; 1949); R. Hoppe, ”Från Pilo
till X-et” (1954).
Zorndorf [tså’rndårf], by i Brandenburg, 10
km n. n. ö. om Küstrin. Vid Z. besegrade
Fredrik II 25 aug. 1758 ryske generalen Fermor.
Zornmuseet [sa’rn-], Morastrand, utgör, jämte
Zorngården, Zorns gammelgård och Gopsmor,
Anders och Emma Zorns donation till staten.
Zornmuseet, uppfört efter ritning av Ragnar
Östberg, öppnades 1939. Det rymmer främst
Zorns egna arbeten, dessutom saml., som Zorn
sammanbragt, ss. målningar och skulpturer av
samtida och äldre, såväl svenska som utländska
konstnärer, vidare vävda tapeter, möbler och
silverföremål samt konsthantverk och arkeologiska
fynd, som belysa bondekulturen i Dalarne. En
rekonstruktion av Zorns ateljévåning,
Söder-malmstorg 4 i Stockholm, har gjorts i museet. —
Zorngården, intill museet, makarna Zorns
hem, öppnad för allmänheten 1942, inrymmer
även konstsaml. En stuga från Zorns
mödeme-gård i Utmeland utgör kärnan. Zorn företog
om- och tillbyggnader huvudsakl. 1896. Zorns
ateljé samt gamla timmerbyggnader finnas i
parken runt gården. — Zorns gammelgård,
Mora, ett av Sveriges förnämsta friluftsmuseer,
omfattar timmerhus från Mora, vilka belysa
timmerbyggnadskonsten från 1200- till 1800-talet.
Byggnaderna, med saml. av gamla inventarier,
utgöra tillsammans en fullständig moragård med
fäbodar, kvarn, båthus m. m. — Gopsmor,
Mora, var Zorns målarstuga vid Dalälven.
Zornska professuren [så’rn-] instiftades 1920
av Anders Zorn som en professur i svensk och
jämförande konsthistoria vid Stockholms högsk.
Dess förste innehavare var J. Roosval. Sedan
1931 innehas Z. av J. H. Cornell. Zorns änka,
Emma Zorn, har genom en senare donation
möjliggjort, att ett samhörande konstbibi, upprättats.
Zoroa’ster, se Zarathustra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
