Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zeisska stiftelsen - Zeitz - Zekin, sekin - Zelkowa - Zeller, Eduard - Zeller, Karl - Zellman, Tollie - Zelot, selot - Zelter, Karl Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
763
Zeitz—Zelter
764
av prof. Ernst Abbe, varvid Z:s ledning
anförtroddes åt deputerade. Viss del av nettovinsten
fördelas mellan de anställda; andra vinstandelar
äro avsedda för staden Jenas välfärdsinrättningar
och dess univ. På det sociala området har Z.
varit föregångare genom införande av
8-tim-marsdagen, arbetslöshetsförsäkring, pensionering
av arbetare, sjukvårdshjälp, betald och reglerad
semester, fabrikshygien o. s. v. — Vid
grundandet sysselsatte stiftelsen c:a 300 personer. Ett
systerföretag med ursprunglig huvuduppgift att
framställa optiskt glas och grundat av Otto Schott,
Zeiss och Abbe (Jenaer Glaswerk
Schott & Genossen, etabl. 1884)
införlivades i sin helhet med Z. 1919; antalet
tjänstemän och arbetare vid de båda företagen
tillsammans uppgick 1938 till c:a 10,000. — Vid slutet
av 2:a världskriget voro anläggningarna till en
del bombskadade och verksamheten lamslagen,
men redan i juni 1945 var man beredd att
återupptaga tillverkningen. Som en konsekvens av
Jaltafördraget blev emellertid bl. a. Jena i
slutet av juni evakuerat av de amerikanska
trupperna och ställt under rysk förvaltning; den
omedelbara följden för Z. blev, att en stor del av
maskinparken samt över 300 specialarbetare och
tekniker förflyttades till Ryssland. 1948 hade
emellertid den kvarvarande personalen i Jena
kommit i gång med en ordnad fabrikation i
avsevärd skala. Då ingrep den rysskontrollerade
regimen och förstatligade hela verksamheten. —
Dock hade, några dagar innan den amerikanska
evakueringen var ett fullbordat faktum, 130 av
de bästa vetenskapsmännen, konstruktörerna,
ingenjörerna, förvaltningsexperterna samt
direktionen med sina familjer räddats över från Jena
till Heidenheim i Württemberg (amerikanska
västzonen), där den till en början inkvarterades
i en tobaksfabrik. Härifrån organiserades en
helt ny optisk fabrikationsverksamhet, som i aug.
1946 flyttade in i en modern fabrik i den
närbelägna orten Oberkochen. Denna fabrik har
sedan genom nybyggnader kraftigt utvidgats.
För glasfirman Schott & Genossen etablerades
ny verksamhet i Mainz. Rörelsen i Oberkochen
igångsattes med 200 anställda och under
firmanamnet Opton G.m.b.H., 1947 ändrat till
Zeiss-Opton G.m.b.H. och 1953 till Carl
Zeiss. Stiftelsens säte förlädes 1949 från
Jena till Heidenheim. Till Zeiss-gruppen höra
numera bl. a. även följ, företag inom den
fin-mekanisk-optiska branschen: R. Winkel G.m.b.H.,
Göttingen, Anschütz & Co. G.m.b.H., Kiel,
Hen-soldt & Söhne, Wetzlar, och Gauthier G.m.b.H.,
Calmbach. — I Oberkochen tillverkas all optik
för den nya Zeiss-koncernens behov; dessutom
mikroskop, kikare, astronomiska och geodetiska
instrument, medicinsk-optiska instrument, optiska
mätinstrument, glasögon m. m. Ett dotterbolag
för kamerafabrikation, Z e i s s-I k o n A.-G.,
urspr. med säte och huvudfabrik i Dresden samt
med firma Carl Zeiss som huvudintressent,
grundades 1926 genom fusion med Ica A.-G., C. P.
Goerz A.-G. (grundat 1903 i Berlin), H.
Erne-mann A.-G., Dresden, och Contessa-Nettel-Wer-
ke A.-G., Stuttgart. Sedan anläggningarna i
Dresden gått förlorade till den ryska
ockupationsmakten, äro huvudfabrikerna och bolagets
säte förlagda till Stuttgart (c:a 5,800 anställda)
och en filialfabrik (Goerz-Werk, c:a 1,000
anställda) till Väst-Berlin, varvid det sistn.
företaget numera även tillverkar
kontorsräknemaski-ner. — Bland de kameramärken, som tillverkas
av Zeiss-Ikon A.-G., märkas Contax, Contaflex,
Contessa, Contina, Ikoflex, Nettar, Super Ikonta
och Movikon. Som helhet sysselsätter
Zeiss-koncernen c:a 20,000 personer.
Zeitz [tsai’ts], stad i den forna preussiska
prov. Sachsen, 35 km s. s. v. om Leipzig; 37,000
inv. (1939), som kommun 114,300 inv. (1946),
huvudsakl. protestanter. Z. blev stad omkr. 1200
och har en ålderdomlig prägel med delvis
bevarad stadsmur.
Zekln, sek In (it. zecchi’no), guldmynt,
slaget i Venedig från 1284 till republikens
upphörande, till en början under namnet dukat,
fr. o. m. omkr. 1400 kallat z. Myntet behöll sin
typ och finvikt, c:a 3,40—3,50 g, oförändrade.
Zelköwa, trädsläkte av fam. almväxter med
stenfrukt (liksom Celtis). Veden av Z.
acumi-nata, keaki (i Japans bergstrakter), är ett
högt värderat träslag.
Zeller [tsä’lar], Eduard, tysk filosof (1814
—1908), prof. i Berlin 1872. Mest betydande
är Z. som filosofihistoriker. ”Die Philosophie
der Griechen” (3 bd, 1844—52) är ett klassiskt
arbete, epokgörande för uppfattningen av den
antika filosofien.
Zeller [tsä’lar], Karl, österrikisk tonsättare
(1842—98), statssekreterare i Wien, mest känd
genom operetter i folklig stil, ss. ”Der
Vogel-händler” (1891; ”Fågelhandlaren”, 1893).
Zellman, T o 11 i e, skådespelerska (f. 1887
31/8). Z. var 1907—09 anställd vid olika sällskap
i landsorten, 1910—13
och 1915—17 vid
Folkteatern, 1913—
15» 1919—24 och 1925
—26 vid Vasateatern,
1918—19 och 1924—•
25 vid Intima
(Ko-medi-)teatern och
1926—31 vid
Oscarsteatern samt har
därefter ägnat sig åt
gästspel. Z. är en
skådespelerska med
äkta humor, lysande
komisk fantasi,
levande gestaltningsförmå-
ga och lika originell som slående naturlig
replikbehandling.
Zelöt (grek, zelotés), selö t, ivrare, (religiös)
fanatiker. — Zeloter kallas ett judiskt parti,
som, utgånget från fariséerna, hissade det heliga
krigets fana mot romarna år 6 e. Kr. under
ledning av Judas Galiléern. Zeloterna spelade en stor
roll under det judiska kriget 66—70 och ter ror
i-serade Jerusalem under den långa belägringen.
Zelter [tsä’ltar], Karl Friedrich, tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
