Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystad - Ystad—Brösarps järnväg - Ystad—Eslövs järnväg - Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg - Ystads Allehanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
745
Ystad—Brösarps järnväg—Ystads Allehanda
746
samt S:ta Maria el. Vårfrukyrkan. I rådhuset
finnas de 1922 utgrävda och renoverade
källarvalven, som överlevt 1569 års brand.
Maria-kyrkan, den gamla stadskyrkan, är en treskeppig
basilika av tegel, som började byggas omkr.
1200 i senromansk stil och vid medeltidens slut
fick ett tresidigt kor med omgång. Västparti
och torn härröra från 1600-talet. Strax v. om
kyrkan ligger en medeltida trappgavelförsedd
tegelbyggnad, som fram till 1841 inrymde
latinskolan. I ö. begränsas Stortorget av
Apoteks-gården, som omfattar ett helt kvarter med gamla
korsvirkesbyggnader. Stortorget begränsas i s.
av nyare byggnader, och härifrån utgår den
breda Hamngatan, Y:s främsta bank- och
hotellgata. På St. Västergatan, vars del närmast
kyrkan var den urspr. medeltida torggatan (senare
benämnd Mattorget), är det s. k. Karl
XII:s-huset från början av 1500-talet beläget. På St.
östergatan märkas Pilgrändsgården, vars äldsta
länga är från omkr. 1500 och är Skandinaviens
äldsta bevarade korsvirkeshus, och längst i ö.
korsvirkeskvarteret Birger med en mängd vackra
korsvirkesbyggnader, huvudsakl. från 1700-talet.
Från Stortorgets ö. del leder Garvaregatan till
Tvättorget samt Bäckahästgränd till den bevarade
Klosterdammen mittför Gråbrödra-(Franciskan-)
klostret; dessa partier ha särskilt väl bevarat
sin åderdomliga prägel. Klostret, som grundades
omkr. 1267, var, när det omkr. 1400 var
färdigt, ett av Danmarks största. Dess kyrka,
Petri-kyrkan, är nu en av Sveriges bäst bibehållna
medeltidskyrkor och har spår av valvmålningar,
medan av de övriga klosterbyggnaderna blott
den ö. kvarstår någorlunda orubbad om än
skadad genom de skiftande öden den genomgått (1532
sjukhus, 1777 kronobränneri och 1790
sädesmagasin), innan den 1909—12 restaurerades; den
inrymmer nu kulturhistoriska saml., tillhörande
bl. a. Ystads fornminnesförening. Denna har
också n. om klostret återuppfört två äldre
korsvirkeshus. Västerut från klostret leder
Sladder-gatan fram till stadens gamla n. infartsväg, St.
Norregatan, vid vilken märkas trappgavelhuset
Brahehuset från omkr. 1500 och stadens
vackraste korsvirkeshus, ”Änglahuset”, med
Skomakarelagets hus från 1600-talet. Gamla staden
avgränsas i ö. av österportstorget, där i s. det
Lundgrenska privatpalatset i Karl Johans-stil
från 1814 nu som ”Nya rådhuset” tjänstgör som
stadshus, medan den 1913 uppförda nya
lärov.-byggnaden i n. även inrymmer ett betydande
naturhistoriskt museum. I kvarteren s. om
österportstorget utanför gamla staden ligger
huvuddelen av de nyare offentliga byggnaderna, ss.
tandpoliklinik, yrkesskola, brand- och
polisstation, sporthall, kommunala flickskolan och
tingshuset. Mittemot stationen vid stadens
omnibus-torg, S:t Knuts torg, ligger det ståtliga, 1936
invigda konstmuseet, inom vars
byggnadskom-plex även inrymmas konsertsal, stadsbibl.,
dragonmuseet och järnvägsmuseet. Gamla
cellfängelset är numera ungdomsfängelse. Ystads
gjuteris verkstäder och Bongs konservfabriker kanta
infarten från Malmöhållet. Sandskogen, vars
under 1800-talet för sanddriftens skull
tallskog-planterade områden upptaga hela stadsområdets
ö. ytterområde, inrymmer nu omkr. 600
sommarvillor.
Y. är nu en ganska utpräglad handelsstad. 1951
funnos 59 industriföretag med 1,245 arb. Störst
är ab. Carl Persson & söner (c:a 300 anställda;
gr. 1895), vars omfattande
avfallsförädlingsföre-tag bl. a. omfattar schoddyfabrik och
metall-smälteri. Inom metall- och maskinindustrien
märkas i övrigt lantbruksmaskinfabriken
YSTA-maskiner, Ystads gjuteri & mekaniska verkstads
ab. (c:a 185 anställda; gr. 1853), de på
butiks-inredningar specialiserade metallvarufabrikerna
ab. Ystad-metall och ab. Athena, M. & E.
Ohlssons klockgjuteri (1805), två mindre skeppsvarv
och ett par större bilverkstäder. Inom övriga
industrigrenar märkas ab. Ystadkeramik, Seans
slakteri- och charkuterifabrik (c:a 180 anställda),
konservfabriken Gustaf Bong ab. samt tvål- och
kosmetikföretaget ab. Yvy-fabriken. Y. är
numera helt betydelselöst som rederistad, medan
det som hamnstad är ganska betydande med
1954 2,613 ankommande och avgående fartyg om
612,500 nettoton. Hamnen omfattar efter senare
års utvidgningar (Revhusbassängen 1951) 1,370
m kaj vid 7,2—6,0 m djup (därjämte fiske- och
lustfartygskajer). Y. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, stadsbibl., länslasarett,
epidemisjukstuga, distriktstandpoliklinik, hem för
kroniskt sjuka och för lättskötta sinnessjuka,
ungdomsfängelse, tullkammare och sjömanshus,
är tingsställe för Vemmenhögs, Ljunits och
Herrestads domsaga samt är förläggningsort för
huvuddelen av Södra skånska inf.-reg. I Y. utges
Ystads Allehanda och Ystadsbladet Aurora. —
Litt.: K. Enghoff, ”Y.” (i ”Sveriges städer”,
3, 1918); H. Wåhlin, ”Y.” (1928); C. Werner,
”Beskrivning över Y.” (1936); ”Svenska
stads-monografier, Kristianstad ... Ystad” (1947); V.
Fredborg, ”Y., fritidsstaden” (1950); N. Olsson,
”Y., den gamla korsvirkesstaden” (1951); ”Y:s
historia utg. av Y. stad” (2—3 utk. 1953—54;
1 under utgivning).
Ystad—Brösarps järnväg, från Tomelilla över
S:t Olof till Brösarp, längd 29 km, spårvidd 1,435
m, öppnades för trafik 1901. Y. övertogs 1941 av
staten. Trafiken på sträckan Tomelilla—S:t Olof
upphörde 1954.
Ystad—Eslövs järnväg, längd 76 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik 1866. Y.
förvärvades 1941 av staten.
Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg, från
Kö-pingebro på järnvägen Ystad—Eslöv, längd 41
km, spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik:
Kö-pingebro—Gärsnäs, 27 km, 1894 och Gärsnäs—
S:t Olof, 14 km, 1902. Y. förvärvades av staten
1941.
Ystads Allehanda, morgontidning i Ystad,
grundad som halvveckotidn. 1873, daglig sedan
dec. 1895. Y. är organ för Folkpartiet. Dess
förste red. var J. M. Sjöström (1849—1924).
Han efterträddes av Melker Westin (f. 1887),
som var red. t. o. m. jan. 1955, varefter tidn.
le-des av konsul Harald Bjur ström (f. 1912) som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
