Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland - Ekonomisk geografi - Kyrklig konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
653
Västergötland
654
Landarealens fördelning efter ägoslag 1944.
Ägoslag [-Göteborgs-delen-] {+Göteborgs- delen+} av
Västergötland Älvsborgs län (utom Dalsland) Skaraborgs län Hela
Väs-ter-göt-land »/o
[-Slättbygden-]
{+Slätt- byg- den+} «/. S.
höglandet °/o [-Dal-byg-der-na-] {+Dal- byg- der- na+} •/• Hela
länsdelen Slättbygden •/. [-Falbygden-] {+Fal- byg- den+} •Z. S. ö.
höglandet •/. N. ö.
höglandet •/• Hela länet
har har °/o har •/.
Aker 6,748 I3.i 32,2 24,1 12,8 135.962 17,« 48,2 42,7 23,2 15,1 317,084 39,2 27,7
Slåtteräng 117 0,2 0,2 0,0 0,8 5.253 0,6 0,3 0,4 0,5 0,2 2,644, 0,3 0,5
Kultiverad
betesäng 132 0,3 0,7 0,7 1,1 7,100 0,9 1,0 1,1 0,6 8,187 i,« 0,9
Annan betesäng 593 1,1 2,2 2,8 2,3 20,905 2,6 3,2 9.» 5.» 2,2 34,932 4,3 3,5
Skogsmark 17.405 34.» 42,1 57,2 60,8 457,118 57,2 35,0 28,0 57,5 65,3 336,069 41,6 48,8
övrig mark .... 26,346 5i.s 22,6 14,6 21,6 173,529 21,7 12,3 I7,« 12,4 16,2 109,830 I3,« 18,7
olika grödorna visar vårvetearealen kraftig ökning med
200 % i den till Älvsborgs län hörande delen och 50 % i
Skaraborgs län. Rågarealen har sjunkit med 45 °/o men
utgör likväl 11,5% av hela rikets rågareal och kommer
näst Skånes. Havrearealen har minskat med c:a V10, men
ändå kommer V. på 1 :a plats i landet med 25 % av dess
havreareal. Oljeväxterna äro nya i växtföljden och odlas
mest i Skaraborgs läns slättbygd. Skaraborgs län har
högsta avkastningen bland Väner-länen men ligger i
allm. något under Hjälmar- och Mälarbygdens skördar
per har och är närmast jämförbart med Kalmar län.
Boskapsskötsel. Antalet hästar har sedan 1944
minskat med 47 % och nötkreatur med 18 °/o, men antalet
svin har ökat med 88 “/o. Fårstammen har nedgått med
‘/s och hönsens antal fördubblats. Avkastningen för
redovisade kor är medelgod. Mejerihanteringen står högt
i V. och särsk. i Skaraborgs län, som bland rikets län
har högsta antalet mejerier och största ostproduktionen.
Älvsborgs och Skaraborgs läns mejeriprodukters värde
uppgick 1952 till 209 mkr (15,4 °/o av värdet för hela riket).
Skogsbruk. Nära hälften av V:s landareal
upptages av skogsmark. Såväl absolut som relativt har den
till Älvsborgs län hörande delen största anparten, men
på gr. av bättre jordmån och lägre höjd över havet ha
Skaraborgs läns skogar bättre tillväxt och som följd
därav högre skogsmarksvärde än Älvsborgs läns. Även
terrängformer och befintliga kommunikationsleder
gynna Skaraborgs läns skogsbruk. Så transporteras t. ex.
betydande virkeskvantiteter per lastbil från Skaraborgs
till Örebro län, men större virkesmängder transporteras
per båt till Skaraborgs län. Dock spelar skogsbruket
större roll som binäring i s. v. V., där åkerjorden är
uppdelad på ett stort antal små brukningsenheter.
Riks-skogstaxeringen 1949—51 visade en minskning av
skogsmarken i Skaraborgs län till 3,412 km2 (40,4 °/o; 1929
44,4 %) och i Älvsborgs län till 6,429 km2 (50,9 ’/o; 1929
57,• °/o).
Fiske. Den övervägande delen av västkustfiskets
fångster (76 % 1952) försäljes vid fiskauktionerna. Därav
kommo 1952 enbart på Göteborg 61,860 ton el. 51 % av
hela västkustfiskets totalfångst, utgörande 38,7 mkr el.
55 °/o av fångstvärdet. Av det redovisade fisket i Vättern
kommo 1952 26 % på Skaraborgs län. De viktigaste
fiskslagen voro röding (17 ton), siklöja, sik och laxöring.
Även fisket i Vänern är betydande men redovisas icke
offentligt.
Industrien är betydande och väl differentierad.
Den är dock ojämnt fördelad i landskapet med
tyngdpunkten liggande i s. v. och särsk. kring Götaälvs
mynning. Inom jordbruksdistrikten i Skaraborgs län är den
relativt obetydlig.
Sjöfart. V:s hamnar äro vid Skagerak Göteborg,
vid Götaälv och Trollhätte kanal Trollhättan, vid Vänern
Vänersborg, Lidköping, Hönsäter, Mariestad och
Otter-bäcken samt vid Vättern Hjo. sl/is 1952 voro 389 fartyg
om 625,044 nettoton (36 %> av Sveriges nettotonnage)
hemmahörande i V. (därav 289 fartyg om 614,278 ton i
Göteborg). Antalet ankomna och avgångna fartyg i
inrikes fart var 1952 38,007 om tillsammans 4,8 mill.
nettoton (Göteborg 31,345 st. och 4,3 mill. ton) och i utrikes
fart 10,388 om tillsammans n,« mill. ton (Göteborg 9,385
st. och ii,3 mill. ton). Göta kanal (Vänern—Vätterns
vattenvägssystem) passerades 1952 av 1,658 fartyg och
pråmar om minst 10 ton i uppgående och 1,587 i
nedgående trafik och Trollhätte kanal av 8,168, resp. 8,059 fartyg.
Kyrklig konst. En följd av befolkningens
ti
diga övergång till kristendomen är rikedomen på
kyrkobyggnader från äldsta medeltid (nu dock
i stor utsträckning ombyggda). Det äldsta
kyrko-byggnadsbeståndet är koncentrerat kring Skara,
Falköping och Kinnekulle. Byggnadsmaterial i
dessa tidiga kyrkor är allmännast sandsten.
Byggnadstypen är dels den allmänna romanska med
halvrund korabsid, dels också med rakslutet kor.
Redan tidigt uppträder rik figural
skulpturutsmyckning, än rå och primitiv, t. ex. i Strö,
än mera skolad, t. ex. i Skälvum och Forshem.
I portalbågar förekommer understundom det
normandiska sicksackmotivet (t. ex. i Skalunda),
ett av de många drag, som peka på inflytande
västerifrån under V:s äldre medeltid.
Den äldsta stenbyggnadsperioden når in på
1100-talet; Forsby kyrka t. ex. är daterad 1135,
men de enkla, osmyckade kyrkorna synas vara
betydligt äldre. Under missionstiden — 1 ooo-talet
— var stavbyggnadstekniken den allmännaste. Av
de äldsta stavkyrkorna äro endast rester
bevarade. En helt bevarad stavkyrka, Hedareds
kapell (se bild vid Hedared), är betydligt yngre.
Under senare delen av n oo-talet synes en
sydlig kulturström sätta in, representerad av
rundkyrkor, därav en bevarad, samt
lisen-prydda absidkyrkor. Vid 1200-talets inbrott
torde slättbygdens socknar i huvudsak vara
Suntaks gamla kyrka från 1100-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
