Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsspråk, universalspråk - Världstid - Världsträd - Världsutställning - Världsåldrarna - Världsåskådning - Värmbol - Värmdö (kommun) - Värmdö kontrakt - Värmdön - Värmdö skeppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världstid—Värmdö skeppslag
613
1 a p ü k (se d. o.), vilket dock innebar ett steg
bakåt; dess hastiga framgång kan blott förklaras
genom skicklig reklam. Dess svårlärdhet
framkallade snart reformkrav, vilka sprängde hela
volapük-rörelsen, en katastrof, som påskyndades
genom framträdandet av esperanto (se d. o.)
1887. Esperanto innebar såtillvida ett stort
framsteg, som dess grundord, c:a 1,000 st., hämtas
ur kulturspråken och i regel äro lätt
igenkännliga. Formläran är betydligt enklare än
vola-püks. Dess största svaghet ligger i att språkets
huvudmassa, de avledda orden, bildas genom en
i huvudsak apriorisk ordbildningslära. De snart
framträdande bristerna framkallade reformkrav,
men då enighet ej kunde nås, beslöts på en
kongress, att språket icke fick förändras, vilket
underlättade propagandan men också framkallade
en massa nya v.-projekt (romanal, universal,
medial, lingva catholica m. fl.), vilka i många
hänseenden inneburo förbättringar men på gr. av
mindre propagandamöjligheter lika snart
glömdes. Det mest betydelsefulla torde vara idiom
neutral, utarbetat av den gamla volapük-akad.
enl. grundsatsen största möjliga internationalitet.
Dess anhängartal blev ej stort, men det har haft
betydelse för senare projekt genom sin
principställning och sitt grundliga arbete. Nästa viktiga
steg var i do (se d. o.), offentliggjort 1907 som
ett slags frukt av en delegations arbete. Det är
ett försök att reformera esperanto och har ett
avgjort bättre ordförråd och ett mera
internationellt alfabet. Dess brist ligger särsk. däri,
att det uppoffrat för Europas språk gällande
språkvanor för en hyperlogik, som väsentligen
försvårar dess användning och samtidigt gör det
mindre tilltalande. Ido har därför alltmer
övergivits för modernare, mera rent aposterioriska
förslag, sådana som Occidental (se d. o.),
offentliggjort 1922, och no vial (se d. o.),
offentliggjort 1928. Av dessa står Occidental helt
på naturalistisk grund och har även löst
ord-bildningsfrågan i denna anda. Novial, som från
början behållit en del av idos apriorism,
närmar sig i sin utveckling alltmer Occidental.
Detsamma kan sägas om vissa former av i n t e
r-lingua. De moderna v.-projekten närma sig
sålunda varandra alltmer, emedan principen
”största möjliga internationalitet” med
nödvändighet leder till mer el. mindre identiska
resultat. — Bland svenska förslag till v. må nämnas
ling och mondial. — Litt.: P. E. Stojan,
”Bibliografio de internacia lingvo” (1929).
Varldstid, se Tid, sp. 90.
Världsträd, ett sagoträd, som i äldre
europeiska och asiatiska kosmografier förlagts till
jordens mitt och i mytologien ofta sammanställts
med ett världsberg. I forniransk, fornindisk,
babylonisk och egyptisk litteratur omtalas v. I
våra dagar finnes föreställningen om ett v.
särskilt rikt företrädd i turkisk och nordasiatisk
mytologi, och v. tänker man sig då som en till
himlen nående gran ”vid jordens navel”, som
en sjugrenig björk på ”järnberget” vid jordens
mittpunkt o. s. v. Jfr Livsträdet 2) och
Ygg-drasil
614
Världsutställning, se Utställning.
Världsåldrarna. Hesiodos har i sin dikt ”Verk
och dagar” uppställt läran om de fem v., med
vilken han förband läran om människosläktets
tilltagande försämring. Fyra ha namn efter
metaller: guld-, silver-, brons- och järnåldern. Mellan
de båda sista inskjutes emellertid hjältarnas
tidsålder, vilken bildar ett logiskt avbrott även i
den fortskridande försämringen; detta beror på
den grekiska mytologiens hjältesagor, vilka
omedelbart anslötos till den historiska tidens början.
Världsåskådning, enhetlig uppfattning av vad
tillvaron är, dess väsen och mening.
Värmbol, samhälle i östra Vingåkers sn i
Södermanland.
Värmdö, kommun i S. Roslags domsaga,
Stockholms län (Uppland), omfattande Värmdön ö.
om Ålstäket (Värmdölandet), v. delen av
Fågel-brolandet samt talrika småöar från Trälhavet i
n. v. till Kanholmsfjärden i n. ö., bl. a. Gällnö,
Svartsö och Lådna; 163,96 km2, därav 158,53 land;
2,096 inv. (1955). 1950 överflyttades från V.
kommun till Vaxholms stad de även dittills till
Vaxholms förs, hörande öarna Skarpö, Ramsö,
Tynningsö och Långholmen (8,59 km2, 385 inv.
1950). V. har en av vikar och dalar starkt
sön-derstyckad, småkuperad skärgårdsnatur. 2,159 har
åker. Egendomar: Sund, Siggesta, Fågelbro,
Kalvandö, Brevik, Vik, Norrnäs och Lillsved.
På den sistn. finnes sedan 1937 Lillsveds
gymnastikfolkhögskola. V. hör till Sommar-Stockholm
och har talrika sommarvillor, särsk. på
stränderna närmast Vaxholm i n. v. och vid
Kalvsvik i n., flera barnkolonier samt stora
sportstuge-områden, ss. Saltarö, Torsby och Herrvik. Med
Stockholm (Södermalm) har V. bussförbindelse
(33 km, räknat från kyrkan) över Skurubron.
Kyrkan är en tornlös gråstensbyggnad från
1300-talet med sidokapell, vilka på 1500- och
1600-talen förändrades till gravkor för familjerna
Fleming och Bagge. Ingår i V. och Möja
pastorat i Stockholms stift, Värmdö kontr.
Värmdö kontrakt i Stockholms stift består
av följ. 6 pastorat: Vaxholm; Värmdö och Möja;
Djurö och Nämdö; Gustavsberg och Ingarö;
Boo samt Ljusterö.
Värmdön, den näst Gotland och Öland största
svenska ön i Östersjön, i mellersta delen av
Stockholms skärgård, ö. om Stockholm; 180,is
km2; c:a 10,000 inv. ön, som bildats av flera
öar genom att sunden mellan dem uppgrundats,
delas av djupt inträngande vikar i flera delar;
sålunda är dess ö. del, Värmdölandet,
genom Torsby- och Grisslingsfjärdarna nästan helt
avskild från den v. delen, Orminge- och
Farsta-landet. V. skilj es genom Halvkakssundet,
Skuru-sundet och Baggensstäket från fastlandet i v.
samt genom Kolström och Strömma kanal från
öarna IngarÖlandet och Fågelbrolandet i s. Broar
över Skurusundet (Skurubron) samt över
Kolström och Strömma kanal förbinda V. med
fastlandet och öarna.
Värmdö skeppslag, i Stockholms län,
omfattar skärgården ö. om Stockholm och består av
socknarna Värmdö, Möja, Djurö, Ingarö, Gus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
