Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vånga (socken i Kristianstads län) - Vånga (socken i Östergötlands län) - Vånga (socknar i Västergötland) - Vånga kontrakt - Vången - Vånå - Vårbrodd - Vårbruk - Vårby - Vårdagjämning - Vårdinge - Vårdkase - Vårdnäs - Vårdsberg - Vårdtecken - Vårdträd - Vårdö - Vår flotta - Vår fru - Vårfruberga - Vårfrudag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
515
Vånga—Vårfrudag
516
vid Blekingegränsen, mellan Ivösjön och
Im-meln; 111,23 km2, 1,501 inv. (1955). Skogs- och
bergstrakt med odlad slätt vid Ivösjön, varöver
Vångaberget (156 m) reser sig brant. 1,341 har
åker. Kyrkan trol. från 1200-talet, ombyggd 1867.
Ingår i Oppmanna och V. pastorat i Lunds stift,
Villands kontrakt. Utgör tills. m. Oppmanna
storkommunen Oppmanna och V å n g a, 161,85
km2, 3,056 inv. (1955).
Vånga, sn i Östergötlands län, Finspånga läns
hd, mellan sjöarna Roxen och Glan; 158,23 km2,
1,838 inv. (1955). över slättbygden mellan sjöarna
höjer sig i v. och n. skogs- och bergsbygden med
intill 100 m höga förkastningsbranter mot slätten.
2,851 har åker. Egendom: Grensholm. Kyrkan
uppf. 1866. Pastorat i Linköpings stift, Bergslags
kontrakt. Tillhör storkommunen Skärblacka.
Vånga, socknar i Västergötland, se Norra
Vånga och Södra Vånga.
Vånga kontrakt, i Skara stift, omfattar 7
pastorat: N. Vånga, Edsvära och Kvänum;
Vilske-Kleva, Ullene och Bjurum; Gökhem, Marka och
Sörby; Floby, Göteve, Trävattna och Hällestad;
Larv, Längjum, Tråvad och S. Lundby; Bitterna,
Laske-Vedum och Eling; Essunga, Lekåsa,
Barne-Åsaka, Fåglum och Kyrkås.
Vången, kronoegendom i Alsens sn, Jämtlands
län, uppläts 1903 till hushållningssällskapen i
Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och
Väster-norrlands län för inrättande av en för dessa län
gemensam uppfödningsanstalt för nordsvenska
hingstar.
Vånå, fi. Va’naja, kommun i Tavastehus län,
Finland; 304 km2, c:a 6,000 inv., finsktalande.
Berömd utsiktsplats: Hattelmalaåsen.
Vårbrodd, Anthoxa’nthum odorätum, ett vanl.
3—4 dm högt, spensligt flerårigt gräs med axlikt
hopdragen vippa och två ståndare. V. växer på
backar o. s. v. i nästan hela Sverige; är ett
värdefullt fodergräs men lämpar sig, bl. a. på grund av
sin tidiga blomning, ej som beståndsdel i
slåtter-vallar.
Vårbruk, åkerjordens bearbetning på våren för
vårsådden och för ogräsbekämpning, består
hu-vudsakl. i matjordens luckring och ytans
avjäm-ning. Inledes på icke höstplöjd jord med plöjning
och utföres f. ö. vanl. med harv och på styv lera
sladd, vid högre stående jordbruk ofta djupare
bearbetning, åtföljd av vältning och en lätt
yt-harvning, för att ett luckert ytlager må bildas,
som avbryter markfuktighetens avdunstning och
bibehåller god ”såmust” i jorden för utsädets
groning.
Vårby, villa- och sportstugeområde samt
friluftsområde i Huddinge sn, Stockholms län, på
Södertörnskusten mot Mälaren. Bekant genom
Vårby strandbad och Vårby hälsobrunn. — V.
har uppkommit genom styckning av V. egendom,
som bl. a. tillhört släkten Oliveblad.
Vårdagjämning, se Dagjämning.
Vårdinge, sn i Stockholms län, Södermanland,
öknebo hd, kring V. stambanan; 106,58 km2,
1,495 inv. Ö955)- Omväxlande slätt- och
bergsbygd. V. omges av sjöarna Sillen, Frösjön, S.
Yngen och Långsjön. 1,950 har åker. Tätort:
Mölnbo (604 inv. 1951). Många herrgårdar,
däribland Nådhammar och Hjortsberga. Kyrkan är
delvis medeltida. Pastorat i Strängnäs stift, Daga
kontrakt. Tillhör storkommunen Järna.
Vårdkase, stor hög av ved, stubbar och ris, som
förr i Sverige m. fl. länder var ständigt upplagd
på vissa högt belägna platser och tändes som
signal, då fienden nalkades.
Vårdnäs, sn i Östergötlands län, Kinda hd,
kring de av Kinda kanalled passerade sjöarna
Järnlunden, Stora och Lilla Rängen; 117,79 km2,
1,520 inv. (1955). Bergstrakt med odlade
dalslätter. 2,293 har åker. Egendomar: Brokind, Hamra,
Bestorp och Västerby. Nuv. kyrkan från 1796.
Pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt.
Utgör tills. m. Vist och Skeda storkommunen
Vårdnäs; 280,28 km2, 3,895 inv. (1955).
Vårdsberg, sn i Östergötlands län, Bankekinds
hd, på östgötaslätten, närmast ö. om Linköping;
29,11 km2, 759 inv. (1955). Egendomar: Vårdsberg
m. fl. Kyrkan är en av Östergötlands märkligaste,
uppf. som försvarskyrka på 1100-talet. Restaur.
1940. Ingår i Landeryds och V :s pastorat i
Linköpings stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Askeby.
Vårdtecken, beteckning för den vid vigseln
av brudgummen till bruden överlämnade ringen.
V. är en från senare hälften av 1700-talet vanlig
folketymologisk ombildning av det tidigare
wår-teeken = kännemärke.
Vårdträd, på gårdstomten växande av
traditionell helgd skyddat träd; namnet antyder sannolikt,
att gårdens vårde (skyddsande) anses förknippad
med trädet.
Vårdö, skärgårdskommun på ö. Åland,
Finland; 90 km2, c:a 640 inv., svensktalande. Kyrka
från 1400-talet.
Vår flotta, före 1938 benämning på tidskr.
Sveriges flotta.
Vår fru (it. Madonna), namn på jungfru Maria
under katolska tiden i Sverige, kvarlever i
ortnamn som Vårfruberga och Vårfrukyrka.
Vårfruberga. 1) Storkommun i Livgedingets
domsaga, Södermanlands län, bestående av
socknarna Vansö, Fogdö, Helgarö och Härad; 151,16
km2, 2,156 inv. (1955).
2) V. (Fogdö kloster), nunnekloster,
grundlagt av cisterciensorden, existerade redan
1233, låg urspr. vid Fogdö kyrka i Åkers hd,
Södermanland. Nära kyrkan ha påträffats rester
av husgrunder, tillhörande klostret. Detta
flyttades i slutet av 1200-talet till n. ö. stranden av
Fogdön, till en höjd vid Mälaren, där
kungsgården Kungsberg nu ligger. Där byggdes en större
kyrka av tegel, varav lämningar bevarats; den var
3-skeppig och hade tvärhus samt 3-delat, rakt
avslutat korparti; 1537 började den raseras. 1529
blev klostret, som under medeltiden samlat stora
egendomar, världslig förläning. I V. har den
äldsta till vår tid bevarade svenska jordeboken
upplagts (utg. av F. Dovring i ”Vetenskapssocieteten
i Lund. Årsbok”, 1945).
Vårfrudag, dag, som i katolska kyrkan är
helgad åt jungfru Maria. Av dessa Mariafester
kvarstår i svenska kyrkan blott Marias bebådelsedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
