Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vismut - Vismutföreningar - Vismutglas el. bismutin - Visnepolitik - Visnu - Visnum - Visnums härad - Visnums-Kil - Visnums kontrakt - Visp - Vissefjärda - Visselbomb - Visseltofta - Vissnesjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
395 Vismutföreningar—Vissnesjuka 396
kriget och pågick 1944—46. V. ändrar elektriskt
motstånd i ett magnetiskt fält, varför den ofta
begagnas till en approximativ metod för mätning
av i synnerhet starka magnetfält.
Vismutföreningar. Viktiga v. äro följ.: oxid,
B12O3, gult pulver, som nyttjas vid förgyllning
av porslin; nitrat, B^NOsh + sELO, kristaller,
som med vatten ge olösligt basiskt nitrat,
BiONOs + H2O (Bismuthi subnitras, med
medicinsk användning); klorid, BiCh, som till vatten
förhåller sig på likartat sätt (basiskt vismutnitrat
el. basisk vismutklorid kallas vismutvitt,
spanskt vitt el. pärlvitt och har förr
använts som smink, vitt smink); hydrid, BiHs,
obeständig gas, vars existens framhäver vismuts
släktskap med arsenik, antimon samt kväve och
fosfor. Organiska v. med användning inom
medicinen äro bl. a. basiskt gallat (Bismuthi
subgal-las, dermatol), basiskt salicylat (Bismuthi
subsali-cylas) och tribromfenolat (Bismuthi
tribromphe-nolas, xeroform).
Vismutglans el. b i s m u t i n, metallglänsande,
blygrått, rombiskt kristalliserande mineral av
sva-velvismut, Bi2Ss. V. har utmärkt bladig
klyvbarhet, hårdheten 2 och spec. v. c:a 7,2.
Visnepolitik [ve’sna-], i Danmark den av
majoriteten (vänstern) i folketinget 1881 började
och särskilt 1883—86 fullföljda politiken, som
gick ut på att framtvinga ministären Estrups
avgång genom att systematiskt underlåta att
behandla regeringens lagförslag. V:s ivrigaste
för-fäktare var Chr. Berg.
Visnu [vi’/nu], indisk gud. I Rigveda
framstår V. som en av de mindre betydande
gudage-stalterna, medan han redan i den senare vediska
litteraturen och framför allt i hinduismen har höjt
sig högt över de äldre gudarna. V. säges med tre
steg ha överskridit hela universum; hans tredje
steg är på universums högsta punkt, dit senare
V :s himmel, de saligas hemvist, förlägges. Redan
de indiska exegeterna sågo häri en antydan, att
V. urspr. varit en solgud, men denna föreställning
är säkert ej riktig. V:s egen gestalt i hinduismen
är knappast gripbar, han finnes endast i sina
inkarnationer (avatära), av vilka man vanl. nämner
tio, näml, fisk, sköldpadda, vildgalt, människa
och lejon i en gestalt, dvärgartad braman,
Para-su-Räma, Räma, Bala-Räma el. Krisna, Buddha
och Kalkin (denne skall uppenbara sig kort före
nästa världsförstöring och rensa jorden från
barbarer). Redan mycket tidigt uppkom sannolikt
idén, att vissa gudar och särskilt V. kunde visa
sig på jorden i olika uppenbarelseformer; enl. den
senare åskådningen gör V. detta för att befria
världen från hotande faror, övermäktiga demoner
o. s. v., spelar alltså rollen av ett slags
världsfräl-sare. I huvudsak förblir denna gudagestalt en gåta.
V :s gemål är Laksmi, som enl. en spridd myt
framkom ur mjölkoceanen, när gudarna kärnade
denna för att erhålla odödlighetsdrycken, och som
därvid kastade sig till V :s bröst. — Litt.: H.
Zimmer, ”Maya. Der indische Mythos” (1936).
Visnum, sn i V:s härad kring Visman; 190,91
kin2, 3,463 inv. (1955). 3,253 har åker. I V. ligga
Björneborgs f. d. municipalsamhälle,
Bäckham
mars industrisamhälle samt egendomarna
Säby, Krontorp, Jonsbol m. fl. Nuv. kyrkan invigd
1733. Ingår i V :s och Visnums-Kils pastorat i
Karlstads stift, Visnums kontrakt. Utgör tills. m.
Rudskoga, S. Råda och Visnums-Kil
storkommunen Visnum; 428,06 km2, 5,954 inv. (1955).
Visnums härad, det sydöstligaste i Värmland,
mellan Vänern och Skagern, består av socknarna
Rudskoga, S. Råda, Visnums-Kil och Visnum. V.
tillhör Östersysslets domsaga och fögderi.
Visnums-Kil, sn i Visnums hd, omfattar en
småkuperad och till stor del skogtäckt halvö i
Vänern; 97,58 km2, 568 inv. (1955). 1,615 har
åker. Egendomar: Kilsby och Nynäs. Kyrkan
byggd 1756. Ingår i Visnums och V :s pastorat i
Karlstads stift, Visnums kontrakt. Tillhör
storkommunen Visnum.
Visnums kontrakt, i Karlstads stift, omfattar
6 pastorat och en annexförsamling; Karlskoga;
Deger fors; Bj urtjärn; Visnum och Visnums-Kil;
Kristinehamn och Varnum; Rudskoga och
Nysund; S. Råda (annex till Amnehärad i Skara
stift).
Visp [fi’sp] (ty.), fr. Viège, turistort i
kantonen Valais, s. Schweiz, i Rhonedalen, 658 m ö. h.;
2,300 inv. V. är ålderdomligt med vapensmyckade
patricierhus, borgruiner m. m. I närheten ligger
byn Visperterminen, 1,340 m ö. h., med
Europas högst belägna vinodling, trol. liksom
tillhörande bevattningskanaler anlagd av romarna.
Vissefjärda, kommun i Kalmar län, S. Möre
hd; 260,59 km2, 3,910 inv. (1955). Småkuperad
och sjörik skogs- och jordbruksbygd,
genomfluten av Lyckebyån. 3,258 har åker. Vid järnvägen
Kalmar—Emmaboda ligger Lindås station och
industrisamhälle (695 inv. 1951) med Gullbergs
maskinfabriks ab., gjuterier och mekaniska
verkstäder, såg och möbelfabrik och vid linjen
Karlskrona—Emmaboda Vissefjärda
stationssamhälle (520 inv.) med kvarnar, möbelfabriker och
träoljefabrik. Kyrkan, av gråsten, härstammar
från medeltiden. Bildar tills. m. Emmaboda ett
pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt.
Visselbomb, krig sv., benämning på under 2:a
världskriget från flygplan fälld bomb, försedd
med anordning (visselrör el. dyl.) för
åstadkommande av starkt tjutande el. visslande ljud i
avsikt att öka den moraliska verkan. V. användes
särsk. av tyskarna 1939—41 vid störtbombfällning.
Visseltofta, sn i Kristianstads län, V. Göinge
hd, kring Helgeån, vid Smålandsgränsen; 83,95
km2, 705 inv. (1955). Kuperad skogstrakt med
mossar och sjöar. 760 har åker. Medeltida kyrka.
Ingår i V. och Verums pastorat i Lunds stift, V.
Göinge kontrakt. Tillhör storkommunen Vittsjö.
Vissnesjuka, sammanfattande benämning på
växtsj ukdomar, förorsakade av parasiter, som leva
i växternas kärl och genom rubbning av
vattentransporten medföra plantornas nedvissnande. V.
kan förorsakas av bakterier (Bacillus
tracheiphi-lus på gurkor i Amerika) och svampar, särskilt
arter av släktena Fusarium och Verticillium. I
Sverige är Verticillium alboatrum den förnämsta
orsaken till v.; den angriper många växter:
potatis, gurka, melon, tomat, körsbärs- och
plommon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
