Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirkkala, Tapio - Virkning - Virsbo - Wirsbo bruks ab. - Wirsén, ätter - Wirsén, 1. Gustaf Fredrik - Wirsén, 2. Carl David af - Virserum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
V irkning—V irserum
372
sitt lands främsta konstnärer på
konsthantverkets och konstindustriens område.
Virkning, framställning av ett vävnadsartat
textilarbete genom att med en i ena ändan
krok-försedd v i r k n å 1 forma garnet till öglor,
maskor, som, allteftersom de bildas, dragas in
genom redan förefintlig maska i arbetet (fast
maska) el. blott genom ögla på garnet (luftmaska).
V. brukas till enklare hushållsartiklar, som fordra
smidighet och fyllighet, till spetsar, även mycket
fina sådana (irländska) till kantningar, väskor,
prydnadsföremål av olika slag,
beklädnadsartik-lar o. s. v. Jfr Stickning.
Virsbo, stationssamhälle i Ramnäs sn,
Västmanland, vid statsbanelinjen Tillberga—Fagersta, på
ö. stranden av Virsbosjön (73 m ö. h.), som
genomrinnes av Kolbäcksån; 286 inv. (1951). 2
km s. v. om V., vid åns inlopp i sjön, inom
samma socken, ligger brukssamhället Virsbo
bruk (771 inv. 1951), med industrianläggningar,
tillhörande Wirsbo bruks ab.
Wirsbo bruks ab., Virsbo (Västmanlands län),
grundat 1892 som Wirsbo ab., driver rörverk,
manufaktursmedja, sågverk och lantbruk; tillv.
el-och gassvetsade gas- och ångrör samt
varmgal-vaniserade vattenledningsrör, smidda rördelar
m. m., hejar- och manufaktursmiden samt sågade
och hyvlade trävaror. Till W. höra c:a 7,000 har
skogsmark samt ett 20-tal arrendegårdar. —
Brukets historia går tillbaka till omkr. 1620, då
bergsmannen Johan Pederson erhöll tillstånd att, under
ägaren, riksrådet Johan De la Gardie, vid ett fall
i Kolbäcksån anlägga ett par stångjärnshammare.
Bruket tillhörde härefter släkterna Stenbock,
Boije, v. Walcker och v. Yxkull. Det köptes
1765 av N. Sahlgren, övergick genom arv först till
N. Silfverschiöld och härefter till dennes
efterlevande, inköptes 1893 av ett konsortium med Oskar
II som delägare; det förvärvades 1907 av
minister Herman Lagercrantz, vars son Bror
Lagercrantz sedan 1927 är chef för W. — Wirsbo
herrgård ombyggdes 1918 på platsen för en
1600-talsbyggnad, av vilken endast grunden kunnat
bevaras. — Den nuv. industrirörelsen, med tyngdpunkt
på rörtillv., är ett verk av B. Lagercrantz.
Rörverket förhärjades 1953 av en eldsvåda men har
återuppbyggts. —• Litt.: H. Molin, ”W.” (1943).
Wirsén, ätter, härstammande från Virserums
sn, Kalmar län. W.i) och hans bror adlades a f
W. 1812, W.i) blev friherre W. 1815, greve
1826, allt enl. R. F. § 37. Den grevliga ätten
utslocknade 1913.
1) Gustaf Fredrik W., greve, ämbetsman
(1779—1827), 1799 revisor i Kammarrätten,
1805 överkrigskommissarie där och 1807
stats-kommissarie. 1810 blev W. led. av
Statsbered-ningen och 1812 statssekr. för krigsärenden.
Hos Karl Johan stod han i allm. högt i gunst.
Under 1813—14 års krig skötte W. utmärkt
arméns ekonomi. 1814 visade han sig även som
skicklig diplomat i egenskap av svensk
kommissarie vid förhandlingarna med Norge. 1818 blev
han president för Statskontoret. Här nedlade W.
ett betydelsefullt reorganisationsarbete. På
riksdagarna var W. genom sin lugna saklighet en av
regeringens värdefullaste tillgångar. 1824 inträdde
han åter i regeringen, denna gång som statsråd.
Ehuru illa anskriven hos oppositionen, torde han
ha varit den av Karl Johans rådgivare, som bäst
förstod att bevara sin självständighet gentemot
konungen. Då 1827 års statsrevision granskade
skeppshandeln, fick han med orätt huvudansvaret
för denna affär, och man sökte ifrågasätta W:s
hederlighet. Angreppet misslyckades fullständigt,
men W. tog insinuationerna personligen mycket
hårt. W. blev led. av Sv. akad. 1826.
2) Carl David af W., brorsons son till
W.i), författare (1842—1912). Han blev 1866 fil.
dr och 1868 doc. i litteraturhistoria i Uppsala. 1870
blev han lektor vid Uppsala högre läroverk och
anställdes 1876 i Göteborg som vårdare av dess
museums bibliotek och konstsamlingar. Han
invaldes 1879 i Sv. akad. och återkom 1880 till
Stockholm, där han blev litteraturkritiker i Post- och
Inrikes Tidningar; 1886 övertog han samma
befattning i Vårt Land.
1884 blev han Sv.
akad:s sekr. W.
uppträdde som lyriker
först i
studentkalendern Isblomman
(1861) och i ”Sånger
och berättelser af nio
signaturer” (1863).
1876 utgav han
”Dikter”, som följdes av
bl. a. ”Nya dikter”
(1880), ”Sånger och
bilder” (1884),
”Vin-tergrönt” (1890),
”Toner och sägner” (1893)
och ”Visor, romanser och ballader” (1899). Ett
litet urval av W:s poesi äger poetiskt värde. En
tidigt stelnande religiös och estetisk dogmbyggnad
synes på flera punkter ha hämmat W :s utveckling.
Hans svenska idyller ha ringa beröring med
verkligheten. På bottnen var dock hans religiositet
äkta, och riktad av livets smärtsamma
erfarenheter skapade han omsider personligt kända och
varma strofer. Som kritiker bekämpade W.
särskilt naturalismen och försvarade det officiellt
bestående. Den delvis i hans viljefasthet
grundade maktställning han intog i sin samtid står
ej i fullt förhållande till hans kritiska
prestationer. Högre än dessa stå hans i Sv. Akad:s
Handlingar offentliggjorda litterära avh., där
hans grundliga bildning och litteraturkärlek
komma till sin rätt. Ett urval av hans
litteraturkritik föreligger i ”Kritiker” (1901), medan
levnadsteckningar av J. G. Oxenstierna, K. A.
Ni-cander och B. v. Beskow samlats i
”Lefnadsteck-ningar” (1900). ”Valda dikter”, utg. med förord
av A. Österling (1942). — Litt.: F. Böök,
”Essayer och kritiker 1911—12” (1913); V. v.
Hei-denstam, ”Minne av C. D. af W.,” (1914); F.
Vetterlund i ”Skissblad om poeter” (s. å.).
Virserum. 1) Sn i Kalmar län, Aspelands hd;
165,91 km2, 3,921 inv. (1955). Sjörik skogsbygd
med spridd bebyggelse. 1,893 har åker. I V.
ligger V.2). Egendomar: Tönshult m. fl. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
