Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vin - Vina - Viña del Mar - Vinberg - Vinberg (socken) - Vinbergssnäcka - Winblad, Ulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
329
Vina—Winblad
330
samt vid pasteurisering. Vid jäsningen bildas
alkohol, varjämte druvornas skal och kärnor
befrias från det röda färgämnet och garvsyran,
vilka äro utmärkande för röda v., som dessutom äro
torra, d. v. s. innehålla ett minimum av sötma.
I de vita v. är icke allt socker utjäst, varför dessa
innehålla mer el. mindre hög grad av sötma.
Under lagringen på fat undergår v. olika kemiska
processer, varvid bildas etylestrar och aldehyder
m. m., vilka bidraga till v:s doft och smak. Efter
viss tids lagring på fat (se bild vid
Frankrike, sp. 19), varierande för olika typer och
årgångar (1—9 år), uppnår v. fatmognad,
vilket innebär, att det är färdigt att tappas på
butelj. Enklare v. äro emellertid
konsumtions-dugliga redan samma år de framställts men äro
föga hållbara. Innan tappningen äger rum på
butelj, vidtagas olika åtgärder, ss. egalisering,
klar-ning genom tillsättande av äggvita el. andra
klarmedel, filtrering samt i vissa fall nedkylning
under fryspunkten el. pasteurisering. I butelj erat
skick undergår v. i regel en kemisk process,
butelj sjuka, som gör det tidtals onjutbart. Ofta
först efter många års lagring på butelj uppnår v.
fullmognad, vilken för lyckade årgångar av
bor-deauxvin ansetts inträffa efter 10—15 år,
bour-gognevin 10—20 år, rhenvin och moselvin 5—7
år och tokajer 50—100 år. En allmän tendens
att dricka relativt unga viner kan dock
numera konstateras. I syfte att få fram en viss
typ blandas v. av olika karaktär, ofta
härstammande från olika vingårdar och av olika årgångar
(f ö r s k ä r i n g). Detta är regel för de s. k.
standardvinerna, vilka i mots. till årgångsvinema
äro i stort sett likartade år från år. S t a r k v
i-n e r framställas i princip genom att mustens
sötma höjes genom tillsättande av arrope,
gero-piga el. andra typer av must, som genom
upphettning till större delen befriats från vatten. I
regel tillsättes även vinsprit. Se Madeiravin, Malaga,
Portvin och Sherryviner. Ang. musserande
viner se d. o. och Champagne. Vin rosé
framställes genom att vita och blå druvor i vissa
proportioner underkastas gemensam jäsning el.
genom att skalen avlägsnas, så snart huvudj äsningen
vid framställning av röda v. tagit sin början.
Även genom blandning av röda och vita v. kan
De viktigaste vinproducerande länderna.
Land Skörd
i 1,000-tal hl (medeltal för 1947/51) i % av
världspro-duktionen
Frankrike 50,515 27,7
Italien 38,435 21,1
Spanien 15,473 8,5
Förenta staterna 15,084 8,s
Algeriet 12,692 6,0
Portugal 8,524 4,7
Argentina 8,249 4,s
Jugoslavien 4,294 2,4
Grekland 4,030 2,2
Chile 3,3o8 1,8
Sydafrikanska unionen . . 2,951 1,0
Världsproduktion 182,400
rosévin erhållas. Vin jaune har en speciell
karaktär, därigenom att jäsningen försiggår vid lägsta
tänkbara temperatur för att bli så långvarig som
möjligt. Först efter 6—10 års fatlagring tappas
v. på en speciell typ av buteljer (clavelin).
Vinets sammansättningar. V.
innehåller i regel 70—94% vatten, 6—15% alkohol
(starkvinerna undantagna), 0,1—2$ No socker,
syror, gummi, pektin, glycerin, äggviteämnen,
garvsyra, estrar, aldehyder, fosfat och sulfat samt i
ringa mängd A-, B- och C-vitaminer m. m. —
Vinernas karaktär anges med
användandet av speciella facktermer: Mer el. mindre
ex-traktrika v. äro fylliga, halvfylliga el.
medelfylliga; hos fruktiga v. erinra såväl smak
som bouquet om färsk frukt, oftast druvor.
Hårdav. äro oproportionerligt sammansatta med
avseende på sötma och syra el. innehålla för mycket
garvsyra; motsatsen är mjuka viner. Kropp
innebär, att v. är proportionerligt sammansatt i
fråga om färg, extrakt, alkohol m. m. och således
hållbart.
Frankrike är världens främsta vinproducent
med hänsyn till såväl kvantitet som kvalitet. I
Sverige mest kända v. från andra länder äro de
italienska (Chianti och Marsala), spanska
(Villa-franca, Rioja m. fl.), tyska (Rhen och Mosel)
samt ungerska (tokajer m. fl.). Även v. från
Portugal, Argentina, Chile, Algeriet och
Sydafrika, såväl röda som vita, importeras till Sverige.
I Sverige gälla bl. a. följ, bestämmelser
betr, vin tillverkning. Till avsalu får
sådan äga rum endast efter tillstånd av K. m:t (se
Rusdryckslagstiftning). För hushållsbehov är det
tillåtet att framställa v. i hemmen med villkor att
alkoholstyrkan uppgår till högst 14 vol.-% och att
denna erhålles utan tillsats av sprit. De vanligaste
råvarorna äro lingon, blåbär, vinbär, russin, fikon
och äpplen. —• Litt.: S. Wikland, ”Vad är vad
på butelj och fat” (2:a uppl. 1949); O.
Wiesel-gren, ”Vinet” (1953).
Vina, mus., indiskt stränginstrument, sedan
vedans tid ansett för heligt; består av ett 1 m långt
bamburör, sju metallsträngar och två kalebasser.
Vina del Mar [æi’nja Öäl ma’r], förstad till
Valparaiso i Chile.
Vinberg, se Vinranka.
Vfnberg, sn i Hallands län, Faurås hd, invid
Ätran och Falkenbergs stad, på kustslätten; 35,50
km2, 1,681 inv. (1955). 3,050 har åker. Vid
Jons-torp Falkenbergs stads vattenverk. Kyrkan byggd
1899. Ingår i V:s och Stafsinge pastorat i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt. Utgör tills. m.
Ljungby storkommunen Vinberg; 89,87 km2,
2,911 inv. (1955); i Hallands mell. domsaga.
Vinbergssnäcka, zool., se Helix.
Winblad, Ulla, den kvinnliga huvudfiguren i
”Fredmans epistlar” av Bellman. Ullas förebild
var Maria Christina Kiellström (1744
—98), som ibland, trol. efter sin styvmor,
kallade sig W., var av enkel härkomst, arbetade
några år vid en sidenfabrik men kom, sedan hon
blivit utan arbete, att tillhöra Stockholms
demi-mond. Hon gifte sig 1) 1772 med
tullvaktmästaren Erik Nordström (d. 1781), som delvis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
