Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitetsbibliotek - Uppsalaåsen - Uppsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
781
Uppsalaåsen—Uppsala ärkestift
782
handskrifter, därav en stor
samling Stockholmiana), P.
A. och C. Säves anteckningar
(1887; särskilt Gotlandica),
Ihreska samlingen (1909,
1911, 1915). Genom köp ha
förvärvats bl. a. J.
Scheffe-rus’ grekiska och H.
Benze-lius’ orientaliska
handskrifter, Elias Palmskiölds (1724,
omkr. 500 bd) och Gahm
Perssons samlingar (1792 och
1804) samt 412 arabiska och
persiska handskrifter, samlade
av F. R. Martin (1895).
Av större bokdonationer
till bibi, förtjäna påpekas
kronprins Gustavs gåva
(1767) av det för honom av
ständerna inköpta
Cronstedt-ska biblioteket (omkr. 4,000
bd), donationer av J. H. Li-
dén (1788), C. Fleming (1831), C. G. v.
Brink-man (1848; omkr. 20,000 bd, särskilt modern
vitterhet), A. L. Stierneld (1854) och C. G.
Oxenstierna (1860).
Under de senaste cheferna J. M. Hulth (1918
—28,) Anders Grape (1928—46) och Tönnes
Kle-berg (sedan 1946) har bibi :s lyckosamma
utveckling fortsatt och dess verksamhet präglats av
ytterligare aktivitet. Av de senaste årens donationer
förtjäna framför allt att nämnas fil. dr Erik
Kempes och civilingenjören Ragnar Kempes 1948
samt överläkaren Erik Wallers 1950, den sistn.
den största och värdefullaste donation U.
mottagit, innehållande bl. a. 150 inkunabler. 1954
har kapten Thore Virgin testamentariskt bestämt,
att hans stora samling av inkunabler,
bibliografi och bokhistoria skall tillfalla U.,
samtidigt som han förordnat, att ett betydande
belopp av hans förmögenhet skall bilda en fond,
”Thore och Vera Virgins fond för bibliografisk
forskning vid Uppsala universitet”. Efter hand
har också det mesta av den stora Ihreska
hand-skriftssaml. deponerats i U. I U. äro också
lokaler anordnade för Landsmåls- och
folkmin-nesarkivet i Uppsala. U. uppskattas nu till 1,100,000
bd tryckta böcker, ett oräkneligt antal
småskrifter, 500,000 utländska dissertationer, huvudsakl.
ett resultat av bibl:s bytesförbindelser, och c:a
20,000 handskrifter. Det sammanlagda beståndet
beräknades 1950 till 32,842 hyllmeter, förutom
kartor, planscher och tidn. (4,949 m), av vilka
senare en del förvaras i en flygel på Uppsala slott.
Personalen utgöres f. n. av 1 överbibliotekarie, 5
1 :e bibliotekarier, 14 bibliotekarier samt dessutom
amanuenser, biträden och vaktmästare. — U. har
bl. a. utg. ”Acta bibliothecae R. Universitatis
Up-saliensis”, vol. i—7 (1921—49). — Litt.: C.
An-nerstedt, ”U:s historia intill 1702” (i
”Vitterhets-akad:s handlingar”, N. f., 12:2, 1894); ”U:s
minnesskrift” (1921).
Uppsalaåsen, den över Uppsalaslätten, där den
bildar bl. a. Slottsbacken i Uppsala och Uppsala
högar, framgående rullstensåsen (se bild 4 å pl.
Uppsala universitetsbibliotek; t. v. staty över G. Wennerberg. Se även bild
7—9 å pl. vid Bibliotek.
vid Uppland), genom sin sällsynta längd (mer
än 500 km) m. m. en av de märkligaste
naturbildningarna av detta slag. U. börjar i
Härjedalen, går vid Sandarna i Hälsingland ut på
havsbottnen som undervattensrev, dyker åter upp i
udden Bilskaten vid Dalälvens mynning för att
över Uppland nå Södertörns sydspets, där den
åter försvinner under havsytan.
Uppsala ärkestift omfattar hela Uppsala och
Gävleborgs län, N. Roslags och Mell. Roslags
domsaga, Knivsta, Skepptuna och Märsta
kommuner och Sigtuna stad av Stockholms län samt
Västmanlands ö. domsaga (utom Tärna och
Mö-klinta kommuner) av Västmanlands län. Det
består av följ. 19 kontrakt: Domprosteriet och
Vak-sala; Närdinghundra; Oland och Frösåker;
Ly-hundra; Sjuhundra; Lagunda och Hagunda;
Fjärdhundra; Trögds och Åsunda;
Seminghund-ra och Ärlinghundra; Håbo; Ulleråker och
Norunda ; örbyhus; Gästriklands ö.; Gästriklands v.;
Ala; Voxnan; Ljusnan; Sundhede; Nordanstig;
tillsammans 216 församlingar, fördelade på 127
pastorat; 28,739,40 km2, 532,232 inv. (1954).
Under U. höra därjämte de svenska
församlingarna i London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo,
Helsingfors och Buenos Aires.
Biskopssätet i Uppland flyttades på Sverker
d. ä:s tid (under 1130-talet) från Sigtuna till
Gamla Uppsala. Sedan ärkebiskopsstolen
upprättats 1164, beslöts dess överflyttning till ö. Aros
(Nya Uppsala) 1258, vilket verkställdes 1273.
Stiftet omfattade i äldsta tid Uppland, Gästrikland,
Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, s.
Västerbotten, Jämtland och Finland. Omkr. 1220
avskildes Finland med Åland som Åbo stift. Omkr.
1300 lades Stockholm till U., från slutet av
1500-talet med egen stiftsstyrelse; 1942 avskildes
Stor-Stockholm och angränsande delar av landsbygden
från U. som Stockholms stift, 1952 något utvidgat
på U:s bekostnad. Södertörn tillhörde U. 1579—
1626. Jämtland (som från 1570 tillhört
Trond-hjems stift) och Härjedalen tillkommo 1645 men
lades 1647 jämte det övriga Norrland n. om Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
