Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Historia - Litt. - Ungern-Sternberg, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Ungern-Sternberg
724
holm och Ankara f redstrevare. I mars 1944
kallades Horthy till Hitlers högkvarter och
ställdes inför kategoriska krav på fullständig
politisk och militär lojalitet mot Tyskland. Då
kraven avvisades, besattes ,U. 19/s genom en
blixtkupp av tysk militär, och en ny ministär med
Sztöjay, ungersk minister i Berlin, i spetsen
tillsattes. Denne undertryckte all opposition och
sökte mobilisera landets resurser till fortsatt
kamp, is/io tillkännagav emellertid Horthy, att
ett vapenstillestånd i Moskva ingåtts, och
befallde armén att nedlägga vapnen. Genom en ny
blixtkupp avlägsnade tyskarna samma dag
Horthy och gjorde i6/io pilkorsledaren F. Szälasi
till regeringschef. Denne sökte med drastiska
åtgärder intensifiera krigsansträngningama och
skred till U:s nazifiering. Samtidigt öppnade
emellertid befälhavaren för 1 :a ungerska armén,
general Miklos, de karpatiska passen för ryska
trupper och anslöt sig med sin armé till dessa.
I samförstånd med ryssarna bildade Miklos W12
i Debrecen en motregering, i vilken
nyckelposterna innehades av ungerska kommunister.
Denna regering förklarade 28/i2 krig mot Tyskland
och slöt 21/i 1945 stillestånd med Ryssland,
Storbritannien och U.S.A. Efter hårda strider och
fruktansvärda ödeläggelser föll W2 Budapest och
i april hela U. i de allierades händer. Enl.
stille-ståndet och det senare fredsfördraget
återställdes U:s gränser av Vi 1938 och pålades landet
ett skadestånd på 300 mill. $, därav 2/s till
Ryssland samt l/s till Tjeckoslovakien och
Jugoslavien. Den högsta makten över U. kom t. v. att
utövas av en allierad kontrollkommission med
den ryske befälhavaren Vorosjilov i spetsen.
Regeringens viktigaste politiska åtgärd var
proklamerandet av en av ryssarna utarbetad men av
bonde- och småbrukarpartierna avvisad radikal
agrarreform. Under rysk ledning genomfördes
en blodig räfst, som i praktiken drabbade främst
de politiskt och ekonomiskt aktiva
borgerligt-nationella elementen. Genom en 22A 1945
undertecknad rysk-ungersk ekonomisk pakt knöts U.
ekonomiskt fullständigt till Ryssland. Trots
trycket från Ryssland erhöll Småbrukarpartiet 245
mandat av 409 mot kommunisternas 70 vid de
fria valen till nationalförsamlingen i nov. 1945.
I den nya regeringen, som nu bildades med
småbrukaren Tildy i spetsen, reserverades emellertid
på ryssarnas kategoriska begäran bl. a. v.
ministerpresidentens och inrikesministerns poster åt
kommunisterna. Dessa fingo därigenom i sina
händer polisapparaten, som de besatte med sina
anhängare. Genom en ny, av
nationalförsamlingen 26/i 1946 utfärdad författning blev U.
republik. Då Tildy därefter valdes till
statspresi-dent, övertog Småbrukarpartiets ledare F. Nagy
V2 ministerpresidentposten. Steg för steg gjordes
eftergifter för den kommunistiska minoritetens
krav, dock avvisade nationalförsamlingens
majoritet alla krav, som gingo ut på landets
fullständiga sovjetisering. 10/2 1947 undertecknades
i Paris fredsfördraget med U. Kort därefter
skredo ryssarna till våldsåtgärder mot
Småbrukarpartiet. Masshäktningar och processer följde.
Nagy, som befann sig på en utlandsresa,
avlägsnades i maj s. å., beskylld för högförräderi.
23/7 utfärdade nationalförsamlingen en ny vallag,
som medförde förlust av rösträtt och valbarhet
för nästan alla fram till 1944 politiskt aktiva
element, den gamla regimens f. d. tjänstemän och
den tyska minoriteten. Därefter upplöstes
nationalförsamlingen. Trots detta erhöllo
kommunisterna vid nyvalen i aug. s. å. endast 100
mandat av 411. Efter fredstraktatens
ikraftträdande 15/g s. å. lämnade de västallierade trupperna
U., medan ryssarna kvarhöllo sina. De
likriktnings- och utrensningsaktioner, som nu med ökad
fart gingo fram över alla partier, resulterade i
att det 1949 i U. fanns endast tre partier, alla
med kommunistiskt program: Arbetarpartiet,
uppkommet genom sammanslagning av
kommunisterna och socialdemokraterna, samt
Småbrukarpartiet och Nationella bondepartiet, vilka tills,
m. fackföreningarnas landsorganisation V2 1949
bildade den s. k. Ungerska folkfronten. Denna
framträdde vid valen i maj 1949 med en
gemensam kandidatlista, som enl. uppgift erhöll 91 °/o
av alla röstberättigades röster. President Tildy
tvangs redan 1948 att avgå; han efterträddes
2/s s. å. av vänstersocialisten A. Szakasits.
— Parallellt därmed genomfördes industriens,
handelns och bankväsendets nationalisering och
jordbrukets tvångskollektivisering samt hela
näringslivets och statsapparatens omorganisering
efter ryskt mönster. U:s viktigaste
industriföretag kommo i rysk-ungerska statliga bolags ägo.
18/s 1949 utfärdades en ny författning, som i
sina huvuddrag överensstämde med Rysslands
författning av 1936. De kyrkliga skolornas
förstatligande 1948 möttes av segt motstånd från
den ungerska katolska kyrkans primas’, kardinal
Mindszentys, sida. Den mot honom 1949
iscensatta processen för spioneri och valutaaffärer
gav starkt eko i världspressen. Såväl
jordbruksproduktionens som industriproduktionens starka
tillbakagång föranledde 1950 införande av
livsmedels- och allmän varuransonering. 21/s—15/e
1951 genomfördes massdeportationer av de
”sam-hällsfientliga” borgerliga elementen från städerna
till tvångsarbetsläger. För landsbygdens del
genomfördes dyl. åtgärder i samband med
tvångs-kollektiviseringen. M. Råkosi, som i egenskap
av v. ministerpresident sedan 15/ii 1945 svarat för
U:s sovjetisering, blev 14/s 1952 ministerpresident.
I juni 1953 efterträddes han av I. Nagy, f. d.
inrikesminister och v. ministerpresident. I april
1955 fick denne vika för A. Hegedüs, som gjort
sig känd som fanatisk kommunist.
Litt.: Geografi: E. de Martonne, ”La
Hon-grie” (i ”Géographie universelle”, 4:2, 1931);
J. Prinz, ”Ungarn” (i ”Handbuch der
geogra-phischen Wissenschaft”, s. å.); C. Holland,
”Hun-gary. The land and its people” (1935); T. Mende,
”Hungary” (1944). — Historia: C. P.
Backman och B. Leffler, ”U. i kultur och historia”
(1924); O. Zarek, ”Geschichte Ungarns” (1938;
eng. övers. 1939); D. Kosäry, ”History of
Hungary” (1941; sv. övers, från ung. 1944).
Ungern-Sternberg, von, urspr. livländsk ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
