Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Töllsjö - Tölö (Helsingfors) - Tölö (Hallands län) - Tömmar - Tönder - Tönder amt - Tõnisson, Jaan - Tönnersjö - Tönnersjö härad - Tönnies, Ferdinand - Tönning - Tönsberg - Töre, tyre (furuved) - Töre (Norrbottens län) - Töreboda - Törel - Törn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
647
Tölö—Törn
648
n. om Töllsjön. 596 har åker. Kyrkan av sten från
1856. Ingår i Bollebygds, Björketorps och T.
pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt. Tillhör storkommunen Bollebygd.
Tölö, stadsområde i Helsingfors.
Tölö, sn i Hallands län, Fjäre hd, vid
Kungsbacka; 66,41 km2, 1,360 inv. (1955). Består av
bergplatåer och odlade slätter, den största kring
Kungsbackaån. 1,700 har åker. Egendom:
Gåse-vadholm. Nuv. kyrkan från 1856. Ingår i T.,
Älvsåkers och Lindome pastorat i Göteborgs stift,
Fjäre och Viske kontrakt. Utgör tills, m.
Älvsåker storkommunen Tölö; 112,50 km2, 2,229 inv.
(1955); i Hallands n. domsaga.
Tömmar, se Betsel och Körning.
Tönder [tö’nar], residensstad i T. amt,
Sönder-jylland, Danmark, i marsklandet vid Vidå; c:a
7,000 inv. Gammal, märklig stad. Dess äldsta
historia är knuten till slottet Tönderhus (trol.
slutet av 1100-talet), av vilket porthuset återstår.
Tönder a’mt [tö’nar] i Sönderjylland,
Danmark, vid Nordsjön; 1,308,52 km2, c:a 42,000 inv.
Residensstad: Tönder.
Tönisson [töu’-], Jaan, estländsk politiker
(f. 1868). Han var en tid domare i ryska guv.
Orel och led. av första ryska duman 1906. En
av ledarna för estländska frihetsrörelsen, var han
1917—18 ordf, i delegationen till ententen, 1919
—20 led. av konstituerande församlingen och från
1920 av riksdagen. T. var ”statsäldste”
(stats-och regeringschef) 1919—20, 1927—28 och maj
—okt. 1933. Han var riksdagstalman 1923—25
och 1932—33 samt utrikesminister 1931—32. 1936
utnämndes han till prof, i
produktionskooperatio-nens historia i Dorpat. Under ryska ockupationen
1940 blev han deporterad till Ryssland, där han
enl. uppgift dog under 2:a världskriget.
Tönnersjö, sn i T. härad i Hallands län, ö.
om Halmstad, mellan kustslätten och
smålandsgränsen; 119,44 km2, 704 inv. (1955). 1,652 har
åker. Egendom: Brunskog.
Tönnersjöhe-dens kronopark (c:a 23 km2) har nu så gott
som helt och hållet skogplanterats. 1924 uppläts
åt Statens skogsförsöksanstalt n. delen av denna
kronopark inom Breareds och T. socknar att
användas som försökspark (11,66 km2). T:s
kyrka av gråsten är urspr. medeltida. Ingår i
Eldsberga och T. pastorat i Göteborgs stift,
Laholms kontrakt. Tillhör storkommunen Eldsberga.
Tönnersjö härad, i Halland, närmast ö. om
Nissan, sträcker sig från Laholmsbukten till
smålandsgränsen. Socknar: Tönnersjö, Eldsberga,
Trönninge, Snöstorp, Breared och Enslöv med
huvuddelen av Oskarsströms köping. T. tillhör
Halmstads fögderi i Hallands läns s. domsaga
(tingsställe Halmstad).
Tönnies [tö’njos], Ferdinand, tysk filosof
(1855—1936), prof, i Kiel. T. betraktade den
sociologiska utvecklingen som en övergång från
Gemeinschaft (gemenskap), en organisk
levnads-form, där individerna äro nära förbundna med
varandra, till Gesellschaft (samhälle), en
mekanism, där mekaniseringen oavbrutet fortsätter
och slutligen upplöser de sista återstoderna av
gemenskap. Hans huvudarbete är ”Gemeinschaft
und Gesellschaft” (1887; 7:e uppl. 1925).
Tönning, da. Tönningen, stad i
Schleswig-Hol-stein, Tyskland, vid Eiders utlopp i Nordsjön; c:a
6,000 inv. — T. var fästning 1644—1714 (jfr
Stenbock, M., sp. 957 f.).
Tönsberg [-rg] (fno. och nyno. Tunsberg),
stad i Vestfold fylke, ö. Norge, Norges äldsta
stad, sannol. uppkommen något före år 900; 12,211
inv. (1950; med förstäder 24,580). Största delen
av T. ligger på fastlandet längst in i
Tönsberg-fjorden, en mindre del, med bl. a. Kaldnes
mekaniska verkstad (skeppsvarv), på den
nordligaste delen av Nötteröy med bro över
Steins-kanalen till fastlandet. T. är Norges 3æ
rederistad. Säte för fylkesmannen i Vestfold fylke
och för biskopen i Tunsberg bispedömme.
Töre, ty re, kådig furuved, torrved, fetved.
Töre, kommun i Norrbottens län, Kalix
domsagas tingslag, kring Törefjärden och
Ka-lixälv; 890,70 km2, 5,018 inv. (1954). T. är delat
i Töre kyrk o bokföringsdistr i k t
(381,70 km2, 3,048 inv.) och Mor j ärvs
kyr-kobokföringsdistrikt (509,00 km2, 1,970
inv.). T. omfattar ett i allm. kuperat skogsland
kring T ö r e å n samt Kamlungeträsket (26 m
ö. h.), Morjärv (28 m) och en del av Räktjärv
(37 m) i Kalixälvs nedre lopp jämte en del av
skärgården med bl. a. Bergön och Rånön i
Bottenviken. 2,651 har åker. Huvudort är Töre
kyrkby med Törefors (1,253 inv. 1951),
med sågverk, wallboardfabrik m. m. Andra
tätorter äro S i k n ä s (303 inv.), Sören (200
inv.), Morjärv (457 inv.) och
övermor-järv (306 inv.). Kommunal realskola och
en-hetsskola. Kyrkan byggdes 1934—36. Pastorat
i Luleå stift, Norrbottens s. kontr.
Töreboda, köping i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Fredsbergs,
Bäcks och Töreboda pastorat i N. Vadsbo
kontrakt av Skara stift, vid V. stambanan, som här
går över Göta kanal; 146,98 km2, 5,640 inv. (1955).
T. uppväxte efter stambanans öppnande 1862 som
järnvägs- och kanalstation. 1883 utbröts en mindre
del (o,36 km2 land) av Björkängs kommun som
Töreboda municipal samhälle, vilket Vi 1909 fick
köpingsrättigheter. Vi 1939 införlivades
återstoden av Björkängs kommun (med c:a 2,000 inv.)
med köpingen. Sedan Vi 1952 utgör köpingen
jämte Fredsberg och Bäck en kommun. Det är
till arealen länets största köping. 6,158 har åker.
Den eg. tätorten Töreboda (2,892 inv. 1951)
ligger huvudsakl. strax v. om stambanan och har
sitt centrum i köpings torget. T. hade 1950 23
arbetsställen med tills. 579 arb. Det största
industriföretaget är en urfabrik, tillhörande ab.
Wes-terstrand & söner (c:a 275 arb.; tillv. av tornur,
väggur, elektriska ur m. m.). T. har samrealskola,
provinsialläkare, apotek och distriktsveterinär. T.
kyrka (f. d. Björkängs) är uppf. 1868—70.
Törel, bot., se Euphorbia.
Törn begagnas på fartyg i flera bemärkelser,
bl. a. varv el. slag, t. ex. ”rundtörn”, ”halvtörn”
med en tågända, el. postgöring, t. ex. ”rortörn”,
”utkikstörn”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
