Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tännäs - Tärby - Tärendö, Tärändö - Tärendöälv - Tärna (zoologi) - Tärna (Västerbottens län) - Tärna (Västmanlands län) - Tärna folkhögskola - Tärning - Tärningbenet - Tärnsjö - Tärnsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Tärby—Tärnsläktet
644
gränserna, omfattar T. och Ljusnedals
församlingar; 2,401 km2, 2,340 inv. (1955), därav 1,764
i T. församl. och 576 i Ljusnedals; 160
lapsktalande. Kring Ljusnans och dess bifloders glest
bebyggda dalar fjällhedar och fjäll, i n. ö.
Anå-fjället (1,347 m ö. h.), i s. v. Rogens (se d. o.)
märkliga högslätt. 570 har åker. Huvudort är
Fu-näsdalen (se d. o.), 646 inv. (1951). Högvålen, s.
ö. om T. kyrka, är Sveriges högst belägna by,
900 m ö. h. Andra turistorter äro T ä n n ä s (281
inv.), Bruksvallarna (274 inv.) och
Fjällnäs (785 m ö. h.). Egendom: Ljusnedal, förr
koppar- och järnbruk, numera kronoegendom.
Kyrkor finnas i Tännäs, Ljusnedal och
Funäs-dalen. Pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontr.
Tärby, sn i Älvsborgs län, Ås hd, n. ö. om
Borås; 14,74 km2, 196 inv. (1955). Höglänt
skogstrakt vid övre Viskan. 337 har åker. Tornlös
1700-talskyrka. Klockstapel. Ingår i Toarps,
Rångedala, Äspereds, T. och Varnums pastorat i
Skara stift, Ås kontrakt. Tillhör storkommunen
Fristad.
Tärendö, T ä r ä n d ö, kommun i Norrbottens
län, Paj ala och Korpilombolo tingslag, kring
Kalix älv och Tärendöälven, vid vilkas förening
kyrkbyn (omkr. 1,100 inv.) ligger; 1,707,90 km2,
2,320 inv. (1955). Kring älvdalarna vida
skogs-och myrmarker. 684 har åker. Arbetsstuga i
kyrkbyn. Kyrkan av trä byggd 1882. Pastorat i
Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.
Tärendöälv, i Paj ala och Tärendö socknar,
Norrbottens län, Sveriges största bifurkation, som
vid Junosuando (208 m ö. h.) avleder i medeltal
57 °/o av Torneälvs vatten till Kalixälv vid
Tärendö (161 m ö. h.). Längd 52 km.
Täma, zool., se Tärnsläktet.
Tärna, kommun i Västerbottens län, Lycksele
tingslag, i fjälltrakterna kring Ume älvs
källsjöar; 3,845,50 km2, 2,016 inv. (1955). Inom T.
märkas N. och S. Storfjället (se Storfjället) med
länets högsta topp samt det vackra Ryfjället. 846
har åker. T. saknar järnväg men har
bussförbindelse med Storumans station på Inlandsbanan samt
med Mo i Rana och Mosjöen, i Norge (svenska
tullstationer i resp. Strimasund och Joesjö). I
kyrkbyn Tärnaby (341 inv. 1951), vackert
belägen vid n. v. stranden av Gäutajaure, finnas
sjukstuga, åldersdomshem för lappar, nomadskola
(sedan 1945) och Skytteanska lappskolan (se
d. o.; i ny byggnad sedan 1947), båda med
skolhem, samt den Svenska turistfören. tillhöriga
Tärnaby fjällstation (öppnad 1927),
centrum för den betydande turisttrafiken i s.
Lapplands fjälltrakter; Tärnaby är vidare T:s
kommunala och kommersiella huvudort. I
Björkfors by, 15 km längre upp vid Umeälv, äger
Skid-främjandet Hemavans turiststation. Kyrkan av
trä är byggd 1899—1908. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens andra kontrakt.
Tärna, sn i Västmanlands län, Simtuna hd, s.
ö. om Sala, vid Sagån, på övergången från
Mä-larslätten till skogsbygden n. därom; 56,54 km2,
571 inv. (1955). 2,339 har åker. Kyrkan är
medeltida (tornet 1898). Ingår i Kumla och T.
pas
torat i Västerås stift, Sala kontrakt. Utgör tills,
m. Norrby, Kumla och Kila storkommunen
Tärna; 344,98 km2, 4,184 inv. (1955); i
Västmanlands ö. domsaga.
Tärna folkhögskola, Västmanlands läns
folkhögskola, grundades 1876 i Kumla sn av
Västmanlands läns folkhögskoleförening men
övertogs 1891 av landstinget, som sedan dess varit
folkhögsk:s huvudman. 1950 beslöts överflyttning
av T. till Sala. 1881 infördes kvinnlig kurs, 1900
en manlig andra årskurs, som 1903 ombildades till
lantmannaskola, 1908 en andra kvinnlig årskurs
(husmodersskola) och 1914 en bestående andra
manlig årskurs; 1924 överflyttades
lantmannaskolan till Sala.
Tärning. 1) I spel brukad liten kub av ben,
elfenben o. dyl., på vars sex sidor talen 1—6
anges med prickar, ”ögon”, på så sätt, att
motstående sidors tal alltid tills, utgöra 7 (1—6, 2—5,
3—4). Tärningsspel funnos redan i antiken. Jfr
Brädspel. — 2) {Mat.) Se Kub.
Tämingbenet. 1) Se bild vid Fot {anat.). —
2) Se Has.
Tärnsjö, stations- och industrisamhälle i Nora
sn, Västmanlands län, i n. v. Uppland, vid
stats-banelinjen Sala—Hagaström(—Gävle); 1,127 inv.
Ü95Ü.
Tärnsläktet, St erna, tillhör fam. måsar och
utmärkes av täml. lång, spetsig näbb, långa,
spetsiga vingar, korta, spensliga ben och kluven stjärt.
Alla äro livliga
fåglar, som flyga
väl, simma föga
och med
svårighet röra sig på
land. De leva av
småfisk,
kräftdjur o. dyl., som
de fånga genom
att från låg höjd
kasta sig lodrätt
ned i vattnet.
De häcka
kolonivis invid vatten.
Flyttfåglar. I
Sverige häcka
flera arter.
Fisktärnan,
S. hirundo, blir
36—42 cm lång.
Den djupt kluvna
stjärten är ej
längre än de
hoplagda vingarna.
Hjässan och nacken äro svarta, rygg och vingar
ljusgrå, dräkten i övrigt vit. Näbben är
cinnober-röd med svart spets och fotterna röda. Den är en
allmän skärgårdsfågel. I s. och mell. Sverige är
den vanlig även vid insjöar. Den rödnäbbade
tärnan el. silvertärnan, S. paradisaea, är
något mindre än föreg. art (36—40 cm lång),
har längre stjärt och helt röd näbb, varjämte
halsen och undersidan äro pärlgrå. Den häckar
sällsynt vid västkusten, allmänt längs östkusten och
förekommer även vid sötvatten.
Skräntär
Fisktärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
