- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
325-326

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traven, Bruno - Traventhal - Travers - Travertin - Travestera - Trawlare - Travsläktet - Travsport, travtävlingar el. travlöpningar - Treasury - Treasury bills

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325 Traventhal—Treasury bilis 326

samhällskritiker i radikalsocialistisk anda, är en
betydande psykolog och ett stycke av en poet.

Traventhal [trä’vantäl], ort i
Schleswig-Hol-stein, vid Trave, 20 km v. om Lübeck. — IT.
slöts i aug. 1700 fred mellan Danmark och Karl
XII:s bundsförvant i Stora nordiska kriget,
Hol-stein-Gottorp.

Trave’rs. 1) (Befästnk.’) Se Tvärvall.

2) (Tekn.) Dets. som traverskran (se Kran,
sp. 768).

Travertin, en kalktuff el. kalksten, som
förekommer i kaskaderna vid Tivoli i Anienes
dalgång i Italien och där brutits i stor skala.

Travestera, förlöjligande omskriva en
allvarlig dikt. — Travest i, ”vrångdikt”,
förvrängning.

Trawlare [trå’l-], se Trålare.

Travsläktet, A’rabis, av fam. korsblommiga,
har över 100 arter, örter med vanl. hela blad
och oftast vita blommor. I Sverige finnas 8
arter. Den ettåriga, sällan upp till
3 dm höga, vårblommande A.
thaliana, backtrav, är allmän
upp till s. Lappland. Den tvååriga,
omkr. meterhöga, blågröna A.
(Turritis) glabra, rockentrav,
med gulaktiga blommor, växer
täml. allmänt upp till Norrland.
Den fleråriga A. alpina,
fjälltrav, tillhör fj älltrakterna och
odlas liksom den gråludna,
rikblommiga A. albida (från
Kaukasus) på stenpartier.

Travsport med t r a v t ä
v-lingar el. travlöpningar
i modern form leder sitt ursprung
från Nordamerika. Först under
1880-talet erhöll t. i Sverige en
mera fast organisation genom
bildandet av travklubbar i Värmland,

Västmanland och Jämtland. 1884 bildades i
Stockholm Allmänna svenska travklubben, avseende
att vintertid anordna travtävlingar på N.
Brunnsviken, och 1901 Svenska
travsällskapet, som arbetade för att få till
stånd gemensamma bestämmelser för hela
landets t. 1925 ombildades travsällskapet till en
(lokal)organisation för Stockholm (Stockholms
travsällskap) och en för hela landet
(Centralföreningen för svensk travsport). 1929
ändrades den senares namn till Svenska
travsportens centralförbund, som numera
leder och kontrollerar hela landets t. samt
företräder den mot utlandet. — Travtävlingar äga
i regel rum som körtävlingar, varvid åkdonet
ut-göres av en sulky, i Frankrike dock vanl. (2/s)
under ryttare (travridning). Utmärkande för t.
är, att hästarna måste gå i ren trav. Häst, som
faller i galopp, passgång el. oren trav, skall
omedelbart åter försättas i ren trav. Vid
travtävlingar med sulky (se bild vid d. o.)
begagnar man sig numera nästan alltid av
handi-kap, beräknad efter det s. k.
penningbelastnings-systemet, d. v. s. hästarna belastas
proportionsvis med tillägg av visst antal meter för vunna

penningpris. Deltagarantalet vid travtävlingar
blir därför i regel mycket stort. Vid
travtävlingar under ryttare i Frankrike
använder man, liksom vid galopplöpningar, som
han-dikap tillägg till vikten, beroende av hästarnas
prestationer. — Travbanorna ha i allm. oval form
med en omkrets av 1,000—1,200 m, i Amerika V2
el. 1 eng. mil. — Med rekord förstås inom t.
den kortaste tid på 1 km, som segrande häst
uppnår i en löpning av minst 1 km längd.
Världsrekordtiden (1 km på 1 min. 11,6 sek.) överstiger
endast med några sekunder km-tiden för våra
snabbaste galopphästar. — Löpningarna i Amerika
gå i allm. över kortare distanser än i Europa.
Längsta distanserna användas i Frankrike, där
de sällan understiga 2,800 m. — De hästar,
som användas för t., äro i regel av varmblodig
ras. De förnämsta äro den amerikanska
travaren, en korsning mellan engelskt fullblod och
amerikansk lantras, orlovhästen i Ryssland och
anglonormanden i Frankrike, de två senare
raserna nu uppblandade med amerikanska
varmblod; i Sverige och Norge användas även hästar
av kallblodig ras. — Liksom i andra länder tog
t. i Sverige verklig fart, först sedan totalisatorn
blivit införd (återinfördes 1923).
Publikanslutningen är i regel mycket stor vid travtävlingar
på de f. n. 10 permanenta banorna, bl. a. vid
Jägersro, Solvalla, Bergsåker (anlagd 1932 vi‘d
Sundsvall), Färjestad (anlagd 1936 vid Karlstad),
Åbyfältet och Gävletravet (anlagt 1938), vilka
ägas av resp. Skånska, Stockholms, Norrlands och
Värmlands travsällskap, ab. Åbyfältet och Gefle
Dala travsällskap. De viktigaste travtävlingarna
i Sverige äro trav-derby (se Derby) för 4-åriga
samt travkriterium (se Kriterium) för 3-åriga,
i Sverige födda, varmblodiga hingstar, ston och
(sedan 1951, resp. 1950) valacker. Största
antalet svenska löpningar anordnas numera för
svenskfödda hästar.

Treasury [tre^ari], eng., skattkammare,
namn på finansministeriet i England och U.S.A.
Under medeltiden förestods den engelske
konungens skattkammare av en skattmästare, Treasurer,
som från 1200-talet under titeln Lord High
Treasurer blev en bland de förnämsta
riksämbetsmän-nen. Sedan 1714 har detta ämbetes funktioner
övertagits av ett kollegium, Board of T., som
emellertid numera endast undantagsvis
sammanträder. Posten som dess ordf., First Lord of the
T., har övergått till en sinekur, som medför plats
i kabinettet och vanl. innehas av premiärministern.
Av led. är skattkammarkanslern, Chancellor of
the Exchequer, den verklige finansministern,
medan de (vanl. fyra) yngre bisittarna, Junior Lords
of the T., äro rent politiska ämbetsmän,
tjänstgörande som biträdande ”inpiskare” (vuhips) i
underhuset.

Treasury bilis [tre’?ari biTz], kortfristiga
förbindelser, i England utgivna av finansdep. för
att täcka statens tillfälliga penningbehov, hade
som företrädare härutinnan exchequer bilis, vilka
sedan 1696 utgjort den svävande engelska
statsskulden men som mera hade karaktären av
sedlar. T. bära ingen ränta utan överlåtas med ett

Fjälltrav.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free