Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranås (stad i Jönköpings län) - Tranås (socken i Kristianstads län) - Trapa - Trapani - Trapets - Trapezunt - Trapp (geologi) - Trapp (zoologi) - Trappa - Trapper - Trappgavel - Trapphus - Trappister - Trappsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Tranås—Trappsläktet
320
Hamiltons Tranåsbaden och Romanäs sanatorium,
det senare 4 km n. om stadens centrum. —
Svartån är sedan 1903 segelbar från stadens centrum
till Sömmen. T. lyder under landsrätt (N. och S.
Vedbo härads domsaga) och är tingsställe i N.
Vedbo härads tingslag. T. har samrealskola och
kommunalt gymnasium. Holavedens
hembygds-och fornminnesförening har en hembygdsgård
med gillestuga på Ekberget (naturpark). I T.
utges Tranåsposten och Tranås Tidn., den förra
3, den senare 6 ggr i veckan.
T. utgör Säby förs., som är pastorat i N.
Vedbo kontrakt, Linköpings stift. Säby kyrka,
täckt av kor svalv, härstammar från den senare
medeltiden; gravkor för ätterna Wrangel af
Lin-deberg och Rehbinder.
Tranås, sn i Kristianstads län, Ingelstads hd,
n. om Tomelilla, 20,69 km2, 790 inv. (1955). T. är
en utpräglad jordbruksbygd. 1,696 har åker.
Nuv. kyrkan är från 1880, då den gamla
1000-talskyrkan nedrevs. Ingår i T. och Onslunda
pastorat, Lunds stift, Ingelstads kontrakt. Tillhör
storkommunen Onslunda.
Träpa, bot., se Sjönöt.
Tra’pani, huvudstad i prov. Trapani på
Siciliens västkust; c:a 55,000 inv. Staden har
ganska modern prägel; bland äldre offentliga
byggnader märkas katedralen från 1635 och rådhuset
från 1696. Konstmuseum, navigationsskola. T. har
god hamn med stor saltexport. — T. är antikens
Drepanon.
Trape’ts. 1) (Mat.) En plan fyrsidig figur,
som begränsas av räta linjer. Oftast menas dock
med t. endast parallelltrapets (se d. o.), med två
sidor parallella, medan rätliniga fyrsidingar utan
parallella sidor kallas trapetsoider. — 2) Redskap
för akrobater m. fl., bestående av en rund stång
av svarvat trä el. stål, upphängd i två rep.
Trapezu’nt, se Trabzon.
Trapp, geol., en för många förekomster av
diabas bruklig benämning.
Trapp, zool., se Trappsläktet.
Trappa, byggnk., en stegvis gångbar
förbindelseled emellan lägre och högre plan inom el.
utom en byggnad. T. användes för övervinnande
av lutningar mellan io° och 450, varvid det
vanligaste utförandet av t. i byggnader
representerar en lutning av 26—300. Steghöjden hos t. i
bostadshus är vanl. 15—18 cm och stegbredden
26—30 cm, varvid kombinationen 17 cm höjd och
27 cm bredd anses bekvämast. För monumental-t.
användas lägre steghöjd och större stegbredd;
motsatsen gäller för exempelvis källar-t. T. av
trä byggas i regel på sådant sätt, att en sektion
genom t. får formen av en dubbel sicksacklinje.
Dess horisontella element benämnas p 1 a n s t e g,
dess vertikala sättsteg. Stegens ändar äro
infogade i och uppbäras av v a n g e r el.
vang-stycken. Om sådant stöd finnes endast i
stegens ena ände, benämnes t. fribärande;
samma benämning användes även om t. är monolitisk,
d. v. s. gjuten i ett stycke av betong och helt
saknar vangstycken. Vid sten-t., spec. sådana av
natursten, saknas oftast särskilda sättsteg, i det
att t. i så fall består enbart av blocksteg;
benämningen sättsteg kan likväl användas om
blockstegens fasady tor.
Tra’pper, nordamerikansk pälsjägare.
Trappgavel, en trappstegsartat avslutad gavei.
T. är karakteristisk för den senare medeltida
byggnadskonsten i n. Europa (se t. ex. bild 8 å pl.
vid Malmö).
Trapphus, ett utrymme, som sträcker sig
genom 2 el. flera våningar i en byggnad och
inrymmer trappa (se t. ex. bild 6 å pl. vid Barock).
Trappfster, medlemmarna av
trappistor-d e n, den strängaste munkorden i rom.-kat.
kyrkan. Den stiftades av D. A. J. Le B o u t h i
1-lier de Rancé, vilken i klostret La Trappe
(se d. o.), där han 1665 blev abbot, återförde de
cisterciensiska klosterreglerna till deras
ursprungliga stränghet. Det nya reglementet stadfästes av
Innocentius XI 1678 och av Clemens XI 1705.
Orden vann ingen egentlig utbredning förrän på
1700-talet och i början blott i Frankrike.
Utdriven därifrån under revolutionen, grundade den
kloster i Schweiz men fick efter restaurationen
återvända till Frankrike. På 1840-talet fick den
kloster i Algeriet och i Nordamerika. Under Leo
XIII lösgjordes t. från cistercienserna och fingo
en generalabbot med säte i Rom. Orden räknade
omkr. 1934 58 kloster med c:a 4,300 medl.
Ordensdräkten är vit med svart yllehuva och
två på ryggen nedhängande, breda svarta band.
Sträng tystnad är föreskriven utom vid bön och
sång. — En kvinnlig gren,
trappistinnor-n a, grundades redan av Rancé 1689. Den äger
kloster i olika länder inom Europa. — Litt.: M.
Heimbucher, ”Die Orden und Kongregationen der
katholischen Kirche”, I (3:0 uppl. 1933).
Trappsläktet, Otis, tillhör tranfåglarnas
ordning och omfattar täml. stora fåglar med grovt
byggd kropp, stort
huvud, kort,
kraftig näbb, trubbiga
vingar och grova
tarser. Baktå
saknas. S t o r t r a
p-p e n, O. tarda,
blir över 1 m lång
(honan mindre) och
är Europas största
landfågel. Huvudet
och halsen äro
askgråa, kroppen i
övrigt gulbrun, på
ryggen spräcklig
med svarta
tvärband, de yttre
armpennorna svarta
med vit bas. Den
finnes på stäpper i
s. och mell. Europa
samt v. Asien och livnär sig av växtföda. Förr
häckade den på bl. a. Skanörs ljung. Lilla
trappe n, små- el. dvärgtrappen, O.
tetrax, 50 cm lång, är under vit, ovan spräcklig
i gulbrunt och svart, halsen hos hannen svart
med två vita tvärband, hör hemma i
Medelhavsländerna, v. och mell. Asien men häckar även i
Stortrapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
