Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa (gods i Västergötland) - Torped - Torpedbatteri - Torpedbåt - Torpeddepartement - Torpedera - Torpedfartyg - Torpedflygplan - Torpedhantverkare - Torpedingenjör - Torpedkryssare - Torpedkula - Torpedmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Torped—Torpedmästare
254
präglat av om- och tillbyggnad under 1500-talet.
T. var Stenbockska ättens stamgods men gick i
början av 1700-talet ur dess händer. Senare har
godset tillhört bl. a. ätterna Sjöblad och Sparre.
Under nuv. ägaren, kammarherre F. Zethelius,
har stenhuset undergått en pietetsfull reparation.
(Det är tillgängligt för allmänheten). — Litt.:
P. O. Westlund, ”T. slott” (1942).
Torped (i flera språk torpèdo, eg. lat. namnet
på darrockan), projektil, som med egna
driv-och styrmedel förflyttar sig under vattnet på
inställt djup och vid stöt bringas till explosion.
Den första användbara t. el. själ v gående
minan (som den officiellt kallades i Sverige
Schematisk bild av torped.
1 stridsspetsen, 2 stridskonen, s luftkärlet, 4 hemliga
rummet, 5 maskinrummet, 6 gyrorummet, 7 stjärtstycket.
till 1895) uppfanns av engelsmannen Whitehead
vid mitten av 1860-talet. Efter ständigt fortgående
förbättringar och uppfinningar har denna t.
numera följ, utseende och egenskaper: kaliber 50—
55 cm, totalvikt 1,800—2,000 kg, längd 7,5—8 m.
Innanför t:s stålskal finnas från varandra skilda
rum (se fig.). Stridsspetsen längst fram i
t. är avsedd för antändning av sprängladdningen,
antingen på mekanisk väg, när t. träffar
fartygssidan, el. på elektromagnetisk väg, när t. passerar
under ett fartyg. 2) Stridskonen innehåller
200—300 kg sprängämne, ss. trotyl el. novit.
Vid övningsskjutning med t. ersättas stridsspets
och stridskon av exercisspets och exerciskon, så
att t. vid utgången bana flyter upp och visar
konen ovanför vattenytan. 3) L u f t k ä r 1 e t
innehåller t:s drivmedel, d. v. s. luft, komprimerad
till 150—200 atm. tryck. I elektriskt drivna t.
ingå batterier i st. f. luftkärl. 4) Hemliga
rummet innehåller djupregleringsmekanismen,
som vid avvikningar automatiskt återför t. till
inställt djup och horisontellt läge. 5)
Maskinrummet innehåller en lufttrycksregulator och
ett flercylindriskt propellermaskineri, som driver
t:s 2 propellrar. Dessutom finnes en liten
ångpanna, eldad med fotogen el. dyl., för att blanda
upp luften från luftkärlet på dess väg till
maskinen med ånga el. också blott en
uppvärmningsan-ordning, allt för att öka den reglerade luftens
effekt. 6) Gyrorummet innehåller maskineriets
igångsättningsanordning, som träder i funktion,
då t. utskjutes ur torpedtuben och gyroskopet,
som medelst länkstänger till en särskild
styrmaskin genom denna lägger de vertikala rodren i
stjärtstycket åt rätt håll, därest t. under sin väg
genom vattnet vill vika av från den riktning den
fick vid utskjutningen. 7) Stjärtstycket
omfattar bl. a. de 2 propellrarna, som genom en
kuggväxling rotera åt olika håll. — T. har en
högsta fart av c:a 50 knop och en längsta distans
av c:a 10,000 m. T:s fördel är den stora
förstörande verkan mot fartygs undervattenskropp;
dess nackdel är, att vid dagsljus bubblorna röja
t:s väg, vilken nackdel dock eliminerats vid de
elektriskt drivna t. För att öka träff
möjligheterna kan genom särskilda organ i
sidstyranordningen t. bringas att gå i cirklande banor efter
viss utgången distans, el. också kan t. i sin
främre del förses med akustiska organ, som
träda i funktion, när t. kommit i målets närhet och
styra t. mot målet. — Jfr Människotorpeder.
T., avsedda att fällas från flygplan,
flygtorpeder, äro i princip konstruerade i likhet
med fartygs-t. Kalibern varierar mellan 45 och
60 cm, längden är c :a 5 m. Fällningen sker i
regel på höjder under 50 m, men med hjälp av
fallskärm kunna högre höjder väljas. Flyg-t.
har en fart av över 50 knop och en räckvidd
av c:a 2,000—3,000 m. Med hänsyn till
flygplanens allt högre hastigheter och svårigheterna
att härvid fälla flyg-t. på gr. av de stora
på-känningarna på t., börjar man alltmer ersätta
flyg-t. med raketer, bomber och robotar.
Torpedbatteri, till försvar av inlopp, för
direkt beskjutning undandragen anläggning, från
vilken torpeder utskjutas.
Torpedbåt, stridsfartyg på högst 300 ton,
urspr. tillkommet som bärare av självgående
torpeder. De första t. voro ångmaskindrivna med
ett deplacement av c:a 50 ton och en fart av
25—30 knop. Kraven på sjöduglighet och bättre
motståndsförmåga mot träffar från det starkt
ökade antitorpedbåtsart., den ökade kalibern på
torpederna och fordran på bättre art. för
självförsvar ha gjort, att t. först ökade i storlek och
sedan ersattes som torpedbärare av jagaren.
Dessa blevo dock för stora och för fåtaliga för det
avsedda taktiska uppträdandet, varför i stället
tillkommo motortorpedbåtar (se d. o. samt
Krigsfartyg, sp. 802 jämte bild 17 å pl.).
Torpeddepartement, äldre benämning på avd.
inom örlogsvarv.
Torpedera, med torped åstadkomma träff i
ett fartyg.
Torpedfartyg, gemensam benämning på sådana,
stridsfartyg, vilka ha torpeden till huvud vapen.
T. indelas i övervattenstorpedfartyg
(jagare, torpedbåtar m. fl.) samt
undervat-tenstorpedfartyg (ubåtar).
Torpedflygplan, flygplan, avsett att medföra,
flygtorped (se Torped). T. äro i regel av
samma konstruktion och utseende som bombflygplan
men med anordning för upphängning av torped
i st. f. bomber.
Torpedhantverkare, yrkesman inom flottans
hantverksavd., utbildad för torpeders skötsel och
vård.
Torpedingenjör, specialingenjör vid
Marin-ingenj örkåren.
Torpedkryssare, i) Benämning på de första
lätta kryssarna i svenska flottan. — 2) Tidigare
använd benämning på övervattensfartyg, vilka på
gr. av deplacement, skydd och bestyckning
intaga en mellanställning mellan jagare och lätta
kryssare. Fartygstypen benämnes ibland även
flottiljledare.
Torpedkula, se Projektil, sp. 507.
Torpedmästare, underofficer inom flottans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
